Saturday 21 February 2009 photo 1/3
![]() ![]() ![]() |
Jag minns det så väl... Dagen du förenades med oss och blev del av vår familj. Den dagen som du blev omfamnad, älskad, istället för att vara misshandlad och avskydd.
Rex, du var del av vår familj, du var mer mänsklig än någon av oss, trots att du var en hund. Du var älskad av alla som träffade dig, respekterad av din familj - För du respekterade oss.
När jag fick reda på din lilla olycka blev jag chockad... Och när jag väl såg dig... Tyckte jag synd om dig.
I Torsdags fick jag vara med dig, ensam med dig, jag fick ta hand om dig. Du låg bara där med ditt ny opererade ben, du kunde inte vara ensam hemma så jag valde att vara med dig. När syrran väl kom hem sa jag bara "hej då" till dig för jag trodde att jag skulle få se dig igen.
I Fredags mötte min bror mig i trapphuset, "vi var tvugna att ta till sprutan, det fanns inget mer de kunde göra".
Ni som läser detta... Ge Rex en tyst minut, vare sig ni har träffat honom eller inte, visa lite respekt för honom.
Rex, vi kommer alltid att minnas dig.
Din farbror Andrés.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/thereviewer/334516937/