Tja morfar. Vet du en sak, jag grät förut. Först när jag fick reda på att du dött blev jag stumm och bara tyst. Jag grät inte då för jag vill inte visa mej svag, för svag är jag redan tillräckligt. Men när mamma åkt till jobbet, då grät jag .. innombords. Men tårarna på utsidan kommer väll med tiden va ? Hoppas dom inte dyker upp i skolan imorn, för då blir det ingen kul julavslutning, eller julafton. Jag kan inte riktigt fatta att du inte finns längre. Det är så svårt att förstå. Men jag ska berätta en hemlighet .. ibland när jag sover så vaknar jag av att hela kudden är blöt av tårar. det är för att jag drömmt att någon vän har dött, och en gång att du dog. jag var jätte ledsen då, tårarna kunde inte sluta rinna, även fast jag visste att Morfar fortfarande levde. Och jag tror det nu med .. du försår, allt är så jobbigt nu. vet inte om jag ska skriva allt här, önskar jag kunde skriva det i ett brev och be en ängel flyga upp med det till din nya gata i himmlen :) men det går nog inte .. så jag tar allt här istället. Jag mår inte bra nu, eller jag har inte gjort det på ett tag. och en konstig sak är att, jag längtat efter att nått ska hända, så jag har en anledning att inte äta, och att träna mycket mer. ush känner mej knepig att skriva allt här .. ta inte illa upp bara. men nu när du dog Morfar, så kommer den anledningen inte att behövas, för jag känner ingen lust till värken mat eller träning längre. Jag känner mej bara tom, tom och värdelös. Sälj mej billigt liksom. Ful ochså, det är det värsta att vara ful. Vet att du är besviken på mej nu, att jag ska tycka så förbaskat synd om mej själv hela tiden.. Ego är vad jag är. och Jobbig. Ush, kan jag inte bara få komma till dej ? Jag menar hur svårt är det.. ? Ja har alltid varit rädd för döden, men nu när den är så nära, så kännns den som en sak man alltid levt med. Men jag lovar dej att en dag kommer jag, snart eller sent. Jag saknar dej Morfar <3 hejdå

du är inte värdelös!!!