Wednesday 18 January 2017 photo 1/1
|
Jag tänker på bilderna av ett avlägset minne. Livet är inte längre förlorat men stänger mycket inne. Där slår mina känslor ihop med mitt hjärta, ty det finns mer än bara smärta. Någonting glömt och bistert som sticker hål i huden varje gång jag ler. Det är ett osäkert leende som döljer en inre kris. Ingenting lockar mig längre utan gör allt på mitt eget vis, tiden rinner ut i sanden ihop med torkade tårar, glädjen är bara stundvis när ingen sårar givetvis...
Klär kanske min sorg ditt omdöme om mig, ingen vet, inte jag heller. Det enda som jag verkligen är säker på det är att klockan snart slutar slå. Bit för bit ramlar av, ger plats åt människor som inte är lika trasig som jag. Orden från det som var i det förflutna väger tyngre än allt annat för var dag. Ibland krossas drömmar och bilden av framtiden lika lätta som man andas...
Annons
Directlink:
http://dayviews.com/theforgoten/521863895/