May
Monday 26 January 2009 photo 3/4
|
En dikt jag skrev nån gång i tiden...
Du och jag, vi kan inte vara med varandra längre
Mitt hjärta känns allt trängre och trängre
Det fylls av all sorg, allt hat och all smärta
Ja, det är bara det som ryms i mitt hjärta
Jag tänker på dig varje dag,
När jag går här genom skog och hag
Jag tänker att jag saknar och längtar efter dig,
Fast jag vet att du inte kan läsa tankar från mig
Men om du går ut så känner du en vind
I den finns min längtan, som nu smeker din kind
Om det ej är möjligt för dig att gå ut,
Kanske du hittar ett fönster tillslut
Om du öppnar det fönstret lite på glänt,
Så känner du i vinden kyssen jag sänt...
Du och jag, vi kan inte vara med varandra längre
Mitt hjärta känns allt trängre och trängre
Det fylls av all sorg, allt hat och all smärta
Ja, det är bara det som ryms i mitt hjärta
Jag tänker på dig varje dag,
När jag går här genom skog och hag
Jag tänker att jag saknar och längtar efter dig,
Fast jag vet att du inte kan läsa tankar från mig
Men om du går ut så känner du en vind
I den finns min längtan, som nu smeker din kind
Om det ej är möjligt för dig att gå ut,
Kanske du hittar ett fönster tillslut
Om du öppnar det fönstret lite på glänt,
Så känner du i vinden kyssen jag sänt...
Annons
Visa toppen
Show footer