Monday 27 April 2009 photo 1/2
|
Jag vill gråta men mina tårar är slut. Varför är jag bara "Hon" för dig?
Varför spiller jag egentligen blod för dina svek? Varför är det aldrig någon som förstår?
Hur kommer det sig att du aldrig vill finnas till för mig? Hur kunde det bli så här?
Varför är det bara jag som bryr mig? Varför engagerar du dig inte? Jag vill brista, skrika, gråta i ångest. Jag vill skratta åt detta hopplösa fall! Jag vill hata dig, men jag älskar dig. Jag önskade att det vore enklare att gå vidare. Jag ÖNSKAR att du för 1 gångs skull lyssnar på mig, finner det viktiga i mina ord. Jag önskar att du förstår mig. Jag vill att du finns där för mig. Jag vill vara den människan som du längtar efter att träffa, att få se, krama, se på mer än allt annat. Jag vill vara ditt förstahands val. Jag har många som vill ha mig och som ärligt berättat det för mig men vad skall jag ta mig till då det bara är du du du du du du du du du du du som finns i mitt huvud? Vad ska jag ta mig till! Våra minnen, dina ögon, din parfym, dina kläder som man känner sig så liten i, dina kramar, dina kyssar, ditt skratt, dina godnatt sms, då du värmt mig då ja fysit, våran humor, din hand i min, ditt sätt att lyssna på mig och trösta mig dom fåå gånger du faktsiskt gjort det, sättet du håller om mig när ja är ledsen, moped lukten, sättet du tittar på mig, när du ser mig rakt in i ögonen och säger att du älskar mig, alla gånger du stått ut med mig då jag varit jobbig, våra planer och så mycket mer som inte går att beskriva i ord snurrar runt runt runt i huvet! Jag kan inte gå rakt, kan inte andas, kan inte se klart, jag kan inte skratta jag vill bara sova. Sova bort allting! Varför behandlar du mig på detta sättet? Du kan inte säga att du ser mig för sällan, vi ses typ en kväll plus halv dag i veckan! Och om du klagar över att du ser mig för ofta kan du inte älska mig. Älskar man någon kan man inte få nog av att träffa den personen, så som jag alltid vill träffa dig.
Jag älskar dig. Jag vill inte göra slut ditt pucko! Men jag tänker eldrig mer bli bort vald.
Jag tänker aldrig mer tollerera att du ignorerar mig när jag mår dåligt. Jag tänker aldrig mer gå med på att du väljer nån annan istället för mig, och speciellt inte DÅ JAG BEHÖVER DIG SOM MEST! Snälla, bli en riktig pojkvän. Försök väx upp liite. För min skull. För vår skull. Snälla, låt mig inte må såhär dåligt igen. Hoppas att vi klarar även detta. Annars blir det ett slut. Det får lösa sig på Tisdag, på det bra eller dåliga sättet. Jag älskar dig såå mycket, så mycket som man bara kan och mer
JAG ÄR SÅ RÄDD ATT DU ALDRIG KOMER ÄLSKA MIG PÅ SAMMA SÄTT IGEN. lÅT ALLT BLI SOM FÖRR.
Varför spiller jag egentligen blod för dina svek? Varför är det aldrig någon som förstår?
Hur kommer det sig att du aldrig vill finnas till för mig? Hur kunde det bli så här?
Varför är det bara jag som bryr mig? Varför engagerar du dig inte? Jag vill brista, skrika, gråta i ångest. Jag vill skratta åt detta hopplösa fall! Jag vill hata dig, men jag älskar dig. Jag önskade att det vore enklare att gå vidare. Jag ÖNSKAR att du för 1 gångs skull lyssnar på mig, finner det viktiga i mina ord. Jag önskar att du förstår mig. Jag vill att du finns där för mig. Jag vill vara den människan som du längtar efter att träffa, att få se, krama, se på mer än allt annat. Jag vill vara ditt förstahands val. Jag har många som vill ha mig och som ärligt berättat det för mig men vad skall jag ta mig till då det bara är du du du du du du du du du du du som finns i mitt huvud? Vad ska jag ta mig till! Våra minnen, dina ögon, din parfym, dina kläder som man känner sig så liten i, dina kramar, dina kyssar, ditt skratt, dina godnatt sms, då du värmt mig då ja fysit, våran humor, din hand i min, ditt sätt att lyssna på mig och trösta mig dom fåå gånger du faktsiskt gjort det, sättet du håller om mig när ja är ledsen, moped lukten, sättet du tittar på mig, när du ser mig rakt in i ögonen och säger att du älskar mig, alla gånger du stått ut med mig då jag varit jobbig, våra planer och så mycket mer som inte går att beskriva i ord snurrar runt runt runt i huvet! Jag kan inte gå rakt, kan inte andas, kan inte se klart, jag kan inte skratta jag vill bara sova. Sova bort allting! Varför behandlar du mig på detta sättet? Du kan inte säga att du ser mig för sällan, vi ses typ en kväll plus halv dag i veckan! Och om du klagar över att du ser mig för ofta kan du inte älska mig. Älskar man någon kan man inte få nog av att träffa den personen, så som jag alltid vill träffa dig.
Jag älskar dig. Jag vill inte göra slut ditt pucko! Men jag tänker eldrig mer bli bort vald.
Jag tänker aldrig mer tollerera att du ignorerar mig när jag mår dåligt. Jag tänker aldrig mer gå med på att du väljer nån annan istället för mig, och speciellt inte DÅ JAG BEHÖVER DIG SOM MEST! Snälla, bli en riktig pojkvän. Försök väx upp liite. För min skull. För vår skull. Snälla, låt mig inte må såhär dåligt igen. Hoppas att vi klarar även detta. Annars blir det ett slut. Det får lösa sig på Tisdag, på det bra eller dåliga sättet. Jag älskar dig såå mycket, så mycket som man bara kan och mer
JAG ÄR SÅ RÄDD ATT DU ALDRIG KOMER ÄLSKA MIG PÅ SAMMA SÄTT IGEN. lÅT ALLT BLI SOM FÖRR.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tildarosengren/360252646/