Monday 12 April 2010 photo 2/5
|
Jimmy visade mig någon nisse som skriver egna pokemon historier. hitils så finns det bara 252 avsnitt och jag tycker att ni borde få lite litteratur så, här är första avsnittet (var berädda på felstavningar)(Många)
Avsnitt 1 Helvete huset.
Det var ett hus nånstans i Saffroncity i Kanto regionen
den kanske såg fint ut på utsida men den bärde på en mörk hemlighet på insida
man kunde höra skrik eller ser män går in i den huset men ingen gör något ting
en lite flicka bor där hon är svag lite och bärde slitna kläder hennes blåsvarta hår
var sliten och kunde nås till midjan hennes mörka ögon var av tårar hela tiden
man kunde aldrig ser den flickan sådär eller har aldrig sett henne lee hjärta var
tung av sorg och smärtan.
I rummet var det ingen lyx galler fönstret madrass med slitet filt hon kröp ihop lite
granna för att försöka får lite värme hon bärde namnet Frida.
Fridatanke: Ingen kommer att bryr sig om mig...Jag är ensam jag vill bara bort härifrån
jag orka inte mer.
grät lite tyst hon började höra steg och kröp ihop och skakade lite granna.
Frida: nej nej.
Dörren smällde upp och en stark ljus bringade sig in en fat satte sig där och Brandon gick ut
igen men på faten var det gammalt mat man kunde bli sjuk av.
Fridatanke: Mat dags igen har inte ätit på dagar.
Hon åt det ruttna brödet det bli kväll det åskade mycket hon blev ut slängd och fick möta
åskvädret men hon sprang till sin ställer i trädgården och kröp ihop och såg mot molnen.
Frida: Det är så kallt jag vill in snart.
Brandon: Du får komma in sen det är rolgit när du är ute i regnen.
Flora: Ja du får komma in om någon timmer.
Frida: Det är ju så kallt.
Flora: Du är ju ute ändå varje åskregn och snövädret ju.
Dem stängde fönstret hon såg upp mot himmelen och såg regndroppa som fällde ner
blixten och åskar slåg ner mot marken men hon blev aldrig träffad hon var under trädet hela
tiden och såg ut ifrån trädgården.
Fridatanke: Undrar var dem fåglarna ska nånstans? bergis till en trevlig ställer där dem
hör hemma.
Fällde en tår Flora kom och ryckte tag på hennes arm så det gjorde ont.
Flora: nu ska du in:)
Frida: Släpp mig.
Flora: det kan du bara glömma.
Frida: Nej.
Slängde in till hallen med en smäll och träffade trappan och försökter resa sig upp men Brandon piskade
ner henne fort igen.
Brandon: hihi nu är det dags att får sin straff.
Frida: Nej låt mig vara.
Flora: Du är ju inte värd en smack och ingen kommer att tycka om dig aldrig.
Frida: aj.
Efter några slag så lyckades hon resa sig upp med smärtan i ryggraden och gick till rummet
dem låste efter sig hon kröp sig till det kalla madrassen.
FridaTanke: Jag har ingen ting. Jag vill inte har det här livet vill försvinna vill inte
vara kvar längre.
En varm energi strålande sig en kort sekund men försvann fort igen hon blundade och tänkte
på det varma energi som besökter henne.
Fortsättning följer.
Avsnitt 1 Helvete huset.
den kanske såg fint ut på utsida men den bärde på en mörk hemlighet på insida
man kunde höra skrik eller ser män går in i den huset men ingen gör något ting
en lite flicka bor där hon är svag lite och bärde slitna kläder hennes blåsvarta hår
var sliten och kunde nås till midjan hennes mörka ögon var av tårar hela tiden
man kunde aldrig ser den flickan sådär eller har aldrig sett henne lee hjärta var
tung av sorg och smärtan.
I rummet var det ingen lyx galler fönstret madrass med slitet filt hon kröp ihop lite
granna för att försöka får lite värme hon bärde namnet Frida.
Fridatanke: Ingen kommer att bryr sig om mig...Jag är ensam jag vill bara bort härifrån
jag orka inte mer.
grät lite tyst hon började höra steg och kröp ihop och skakade lite granna.
Frida: nej nej.
Dörren smällde upp och en stark ljus bringade sig in en fat satte sig där och Brandon gick ut
igen men på faten var det gammalt mat man kunde bli sjuk av.
Fridatanke: Mat dags igen har inte ätit på dagar.
Hon åt det ruttna brödet det bli kväll det åskade mycket hon blev ut slängd och fick möta
åskvädret men hon sprang till sin ställer i trädgården och kröp ihop och såg mot molnen.
Frida: Det är så kallt jag vill in snart.
Brandon: Du får komma in sen det är rolgit när du är ute i regnen.
Flora: Ja du får komma in om någon timmer.
Frida: Det är ju så kallt.
Flora: Du är ju ute ändå varje åskregn och snövädret ju.
Dem stängde fönstret hon såg upp mot himmelen och såg regndroppa som fällde ner
blixten och åskar slåg ner mot marken men hon blev aldrig träffad hon var under trädet hela
tiden och såg ut ifrån trädgården.
Fridatanke: Undrar var dem fåglarna ska nånstans? bergis till en trevlig ställer där dem
hör hemma.
Fällde en tår Flora kom och ryckte tag på hennes arm så det gjorde ont.
Flora: nu ska du in:)
Frida: Släpp mig.
Flora: det kan du bara glömma.
Frida: Nej.
Slängde in till hallen med en smäll och träffade trappan och försökter resa sig upp men Brandon piskade
ner henne fort igen.
Brandon: hihi nu är det dags att får sin straff.
Frida: Nej låt mig vara.
Flora: Du är ju inte värd en smack och ingen kommer att tycka om dig aldrig.
Frida: aj.
Efter några slag så lyckades hon resa sig upp med smärtan i ryggraden och gick till rummet
dem låste efter sig hon kröp sig till det kalla madrassen.
FridaTanke: Jag har ingen ting. Jag vill inte har det här livet vill försvinna vill inte
vara kvar längre.
En varm energi strålande sig en kort sekund men försvann fort igen hon blundade och tänkte
på det varma energi som besökter henne.
Comment the photo
Men vem hr skrivit den här berättelsen?-.- du?
Tyckte jag själv.
men ovanliga hrm........Har lyckad lurad småbarn att det finns riktiga Taillow i skogen en par gånger :P
så har det någ händ värre sak än en varm tåg. Då skulle vi har fått tillbaka våra pengar när vi stådde
stilla nånstans mellan Växjö och Göterborg i 1 timmer för loket surade då är det värre men det där
inte en dugg för mig klär er svalare eller ta med er extra vattenflaskor det är mitt tips.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tobbeaaaaaa/452657846/