Thursday 21 April 2011 photo 1/1
|
Jag önskar ofta att jag hade någon att hålla i mina armar, någon att hålla nära, någon att hålla kär.
En dag när jag önskade riktigt hårt, så stod där framför mig en vacker, skör liten själ.
Ett väsen som jag kunde hålla om, som jag kunde älska.
Vi växte tillsammans och blev starka tillsammans.
Men sen kom dagen då vi gled ifrån varandra, men jag vägrade se att alla ska ha frihet.
Jag höll tag, hårt höll jag tag, och ville inte att vi skulle skiljas åt.
Men jag höll för hårt, och du gick sönder, splittrades i tusen bitar.
I min girighet och ilska så förstörde jag ett under, och igen, sitter jag ensam.
Nu sitter jag ensam, väntades på att kanske få se dig igen, kanske i en ny form, och kanske, så kan jag släppa taget när det är dags.
Annons