June
Tuesday 1 June 2010 photo 22/30
|
Del 22 - Emelie's synvinkel
Dagarna gick och helt plötsligt va de dags att åka. Jag och Emmas familj stog på flygplatsen. Emmas mamma hade fått övertala min mamma att låta mig åka. Hon va ju fortfarande inte speciellt glad att jag inte ville va hemma längre, men samtidigt e ju hon en del av va problemet var så hon kunde gott vänja sig.
Jag vände mig mot Emma som stog och trampade med fötterna fram och tillbaka samtdigt som hon bet på naglarna.
"Lugna dig bruden, du e ju helt uppstressad" sa jag till henne och la händerna på hennes axlar.
"Jaja, men seriöst, gah, jag ska få träffa Bill"
"Jajajaja, jag blir ju galen jag me om du inte e tyst" skratta jag och tillslut kunde inte Emma häller hålla sig för skratt.
Snart dags att landa, de värsta nu alltså. Vi hade suttit och lyssnat på Tokio Hotel hela vägen hit och haft svårt att inte bli galna på varan. Båda va så sjukt nervösa just nu. Imorgon skulle killarna komma till Berlin. Om dom kunde sova där så vi kunde träffas mer hade vi faktiskt glömt fråga, men förhoppningsvis va de inga problem.
Det pirrade i hela kroppen när jag gick ut från ifrån flygplatsen runt 6 någon gång. Tyskland va la typ samma sak som Sverige märkte jag när jag kom dit. Inte för jag förväntat mig så mycket mer, men det va svårt att fatta att jag faktiskt va utomlands.
"Tyskland" Sa Emma med drömmande röst.
"Tom" flinade jag mot henne och hon log tillbaks.
Det va alltså nu jag åkt till Tyskland för att träffa Tom en natt kanske? Nej nej nej, de vet jag inte längre. Inte så. Då skulle han såra mig. De skulle va så lätt för honom att få mig och öppna mitt hjärta för honom. De e lätt för honom att få mig i säng, trots att jag kommer må så otroligt dåligt efteråt. Eller va händer om Tom ser mig som ett one night stand och Bill ser Emelie som sin själsfrände? Va händer då? För om nu Tom får mig i säng och sen skiter i mig skulle inte jag direkt förlåta honom. Speciellt inte eftersom han faktiskt vet hela historien. Nej, varför visste han den? Jo, för att jag helt plösligt brytit ihop på hans hotellrum och sen flöt bara orden ut. De va så lätt med honom. Fast han kanske inte äns vill ha mig. De kanske hade vart allra bäst.
"Borde vi inte ringa och säga att vi kommit?" Emma kollade på mig trött när hon lagt sig på sängen i vårat hotellrum.
"Jooo.. fast kan inte du göra de?" jag mötte hennes blick lite försiktigt.
"Visst" Hon flög upp för att hämta sin mobil som låg kvar i handväskan. Själv satte jag mig på andra sidan sängen och tänkte lyssna på deras samtal tills jag somnade. Flygresan hade gjort mig trött och idag skulle jag inte orka med speciellt mycket. Benen va som spagetti och kroppen va tyngre än bly. Emma kom och satte sig brevid mig och samtalet varade inte så länge så de va la inte speciellt mycket att lyssna på.
"Han kunde inte prata längre" mummla hon lite besviket men sken sen upp och började prata om allt vi skulle göra med killarna under de 1 eller 2 veckor vi skulle vara kvar. Mamma hade inte bestämmt sig, men dom hade ledigt för 2 i alla fall. Förhoppningsvis kanske dom kan åka hem och vi får va kvar med killarna själva.
Bill's synvinkel
Jag och Tom skulle precis kolla på film och käka pizza när de knacka på dörren och vi kunde höra att någon kom in. Jag kollade glatt upp på Tom som stog och slicade sin pizza. Nu skulle vi äntligen skulle få träffa våra kära hundar igen. Jag reste mig upp och Tom följde mitt exempel. Vi hann inte mycket längre än till vardagsrummet så möttes vi av alla fyra hundarna. Allihopa hoppade och vifftade på svansarna när vi hälsade på dom. Jag kunde inte låta bli att skratta. Jag hade ju inte sätt dom på två - tre månader eftersom vi inte hade med dom på turnén och mamma fick ha dom istället.
"Skönt att va borta från all stress lite eller?" Fråga mamma när både jag och Tom rest oss från hundarna för att hälsa på henne och Gordon.
"E vi någonsin ifrån stress?" Skratta jag.
"Dom vill att vi jobbar 24 timmar om dygnet, 7 timmar i veckan" fortsatte Tom och jag log mot honom. "Vi skulle precis käka, vill ni stanna eller?" fortsatte han.
"Klockan e mycket" mamma kollade besviket på mig och min bror "men vi kanske kan träffas någon gång i veckan?"
"Sure" svarade Tom fort. Men jag kollade lite skeptiskt efter honom. Hade han redan glömt Emma och Emelie?
"Tom de kanske inte alls går" jag hängde efter honom ut i köket för att hämta pizzorna och colan, innan vi gick tillbaka till mamma och Gordon som faktiskt satt sig i soffan.
"Jobbar ni igen?" mamma kollade på mig eftesom jag protesterat.
"Nej, men ny brud som e halvt öppen" flinade Tom riktigt stolt.
"dessa tjejer" suckade Gordon åt Tom.
"Men när började du uppmuntra de Bill?" mamma låt blicken gå från till mig och jag mötte den mjukt.
"Aldrig! Men de kommer en annan tjej som bara e.." jag försökte hitta ord för henne men de fanns inga ord. Hon tog andan ifrån mig varje gång jag tänkte på henne.
"Hon betyder mycket förstår jag" sa Gordon och log mot mig och jag nickade men ryckte till av att min mobil ringde. Jag reste mig för att hämta den i köket.
"Hallo?"
"Hej" svara en gullig röst på engelska.
"Emma, hej. Har ni landat?" jag gick ut till dom andra i vardagsrummet och satte mig i soffan brevid Tom igen. Jag måste nog haft ett ganska fånigt flin på läpparna för jag hade tre intresserade blickar på mig.
"Japp, kom till hotellet för en stund sen"
"Najs, men vi kanske kan höras imorgon?" Jag kollade på Tom och han nickade.
"Okay, men aa, vi hörs"
"Yupp, hare" Sa jag och la på lite besviket men kollade glatt upp på de andra igen.
Mamma och Gordon log mot mig när jag avslutat samtalet. Eller mamma flina nog lite mer medans Gordon log. Själv vände jag blicken mot Tom och hoppades att han skulle säga något som inte handlade om tjejerna. Han höjde ena ögonbryndet men vände sig sedan mot de andra med en suck.
"Men jaja, vi kan ju höras om att träffas innan vi drar in i studion igen" sa han och jag pustade lättat ut innombords när båda två köpte de och reste sig sen.
Vi sa hej då till dom och gick sen ut för att kolla på film och käka pizza.
______________________________________________________________________________
ja, så nu har ni en del iaf xD sry att de tar tid ,men mkt me hästar och sova just nu xD hahah va dumt de lät.. men jag e otroligt trött och så lite dåligt me "skrivarglöd" för tillfället. Men kommentera minst 6 st denna gång ^^ :D<3
Dagarna gick och helt plötsligt va de dags att åka. Jag och Emmas familj stog på flygplatsen. Emmas mamma hade fått övertala min mamma att låta mig åka. Hon va ju fortfarande inte speciellt glad att jag inte ville va hemma längre, men samtidigt e ju hon en del av va problemet var så hon kunde gott vänja sig.
Jag vände mig mot Emma som stog och trampade med fötterna fram och tillbaka samtdigt som hon bet på naglarna.
"Lugna dig bruden, du e ju helt uppstressad" sa jag till henne och la händerna på hennes axlar.
"Jaja, men seriöst, gah, jag ska få träffa Bill"
"Jajajaja, jag blir ju galen jag me om du inte e tyst" skratta jag och tillslut kunde inte Emma häller hålla sig för skratt.
Snart dags att landa, de värsta nu alltså. Vi hade suttit och lyssnat på Tokio Hotel hela vägen hit och haft svårt att inte bli galna på varan. Båda va så sjukt nervösa just nu. Imorgon skulle killarna komma till Berlin. Om dom kunde sova där så vi kunde träffas mer hade vi faktiskt glömt fråga, men förhoppningsvis va de inga problem.
Det pirrade i hela kroppen när jag gick ut från ifrån flygplatsen runt 6 någon gång. Tyskland va la typ samma sak som Sverige märkte jag när jag kom dit. Inte för jag förväntat mig så mycket mer, men det va svårt att fatta att jag faktiskt va utomlands.
"Tyskland" Sa Emma med drömmande röst.
"Tom" flinade jag mot henne och hon log tillbaks.
Det va alltså nu jag åkt till Tyskland för att träffa Tom en natt kanske? Nej nej nej, de vet jag inte längre. Inte så. Då skulle han såra mig. De skulle va så lätt för honom att få mig och öppna mitt hjärta för honom. De e lätt för honom att få mig i säng, trots att jag kommer må så otroligt dåligt efteråt. Eller va händer om Tom ser mig som ett one night stand och Bill ser Emelie som sin själsfrände? Va händer då? För om nu Tom får mig i säng och sen skiter i mig skulle inte jag direkt förlåta honom. Speciellt inte eftersom han faktiskt vet hela historien. Nej, varför visste han den? Jo, för att jag helt plösligt brytit ihop på hans hotellrum och sen flöt bara orden ut. De va så lätt med honom. Fast han kanske inte äns vill ha mig. De kanske hade vart allra bäst.
"Borde vi inte ringa och säga att vi kommit?" Emma kollade på mig trött när hon lagt sig på sängen i vårat hotellrum.
"Jooo.. fast kan inte du göra de?" jag mötte hennes blick lite försiktigt.
"Visst" Hon flög upp för att hämta sin mobil som låg kvar i handväskan. Själv satte jag mig på andra sidan sängen och tänkte lyssna på deras samtal tills jag somnade. Flygresan hade gjort mig trött och idag skulle jag inte orka med speciellt mycket. Benen va som spagetti och kroppen va tyngre än bly. Emma kom och satte sig brevid mig och samtalet varade inte så länge så de va la inte speciellt mycket att lyssna på.
"Han kunde inte prata längre" mummla hon lite besviket men sken sen upp och började prata om allt vi skulle göra med killarna under de 1 eller 2 veckor vi skulle vara kvar. Mamma hade inte bestämmt sig, men dom hade ledigt för 2 i alla fall. Förhoppningsvis kanske dom kan åka hem och vi får va kvar med killarna själva.
Bill's synvinkel
Jag och Tom skulle precis kolla på film och käka pizza när de knacka på dörren och vi kunde höra att någon kom in. Jag kollade glatt upp på Tom som stog och slicade sin pizza. Nu skulle vi äntligen skulle få träffa våra kära hundar igen. Jag reste mig upp och Tom följde mitt exempel. Vi hann inte mycket längre än till vardagsrummet så möttes vi av alla fyra hundarna. Allihopa hoppade och vifftade på svansarna när vi hälsade på dom. Jag kunde inte låta bli att skratta. Jag hade ju inte sätt dom på två - tre månader eftersom vi inte hade med dom på turnén och mamma fick ha dom istället.
"Skönt att va borta från all stress lite eller?" Fråga mamma när både jag och Tom rest oss från hundarna för att hälsa på henne och Gordon.
"E vi någonsin ifrån stress?" Skratta jag.
"Dom vill att vi jobbar 24 timmar om dygnet, 7 timmar i veckan" fortsatte Tom och jag log mot honom. "Vi skulle precis käka, vill ni stanna eller?" fortsatte han.
"Klockan e mycket" mamma kollade besviket på mig och min bror "men vi kanske kan träffas någon gång i veckan?"
"Sure" svarade Tom fort. Men jag kollade lite skeptiskt efter honom. Hade han redan glömt Emma och Emelie?
"Tom de kanske inte alls går" jag hängde efter honom ut i köket för att hämta pizzorna och colan, innan vi gick tillbaka till mamma och Gordon som faktiskt satt sig i soffan.
"Jobbar ni igen?" mamma kollade på mig eftesom jag protesterat.
"Nej, men ny brud som e halvt öppen" flinade Tom riktigt stolt.
"dessa tjejer" suckade Gordon åt Tom.
"Men när började du uppmuntra de Bill?" mamma låt blicken gå från till mig och jag mötte den mjukt.
"Aldrig! Men de kommer en annan tjej som bara e.." jag försökte hitta ord för henne men de fanns inga ord. Hon tog andan ifrån mig varje gång jag tänkte på henne.
"Hon betyder mycket förstår jag" sa Gordon och log mot mig och jag nickade men ryckte till av att min mobil ringde. Jag reste mig för att hämta den i köket.
"Hallo?"
"Hej" svara en gullig röst på engelska.
"Emma, hej. Har ni landat?" jag gick ut till dom andra i vardagsrummet och satte mig i soffan brevid Tom igen. Jag måste nog haft ett ganska fånigt flin på läpparna för jag hade tre intresserade blickar på mig.
"Japp, kom till hotellet för en stund sen"
"Najs, men vi kanske kan höras imorgon?" Jag kollade på Tom och han nickade.
"Okay, men aa, vi hörs"
"Yupp, hare" Sa jag och la på lite besviket men kollade glatt upp på de andra igen.
Mamma och Gordon log mot mig när jag avslutat samtalet. Eller mamma flina nog lite mer medans Gordon log. Själv vände jag blicken mot Tom och hoppades att han skulle säga något som inte handlade om tjejerna. Han höjde ena ögonbryndet men vände sig sedan mot de andra med en suck.
"Men jaja, vi kan ju höras om att träffas innan vi drar in i studion igen" sa han och jag pustade lättat ut innombords när båda två köpte de och reste sig sen.
Vi sa hej då till dom och gick sen ut för att kolla på film och käka pizza.
______________________________________________________________________________
ja, så nu har ni en del iaf xD sry att de tar tid ,men mkt me hästar och sova just nu xD hahah va dumt de lät.. men jag e otroligt trött och så lite dåligt me "skrivarglöd" för tillfället. Men kommentera minst 6 st denna gång ^^ :D<3
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sat 10 Jul 2010 15:06
meeeeeeer
InYourShadow
Sat 10 Jul 2010 11:30
24 timmar om dygnet, 7 timmar i veckan! Hehe, 7 dagar kanske xD JÄTTEBRAA!! :D
Anonymous
Sat 10 Jul 2010 10:39
meeeer :D såå bra :D
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tokiohotelfic/465096567/
Visa toppen
Show footer