torsdag 1 mars 2012 bild 9/70
![]() ![]() ![]() |
"That’s impossible when I’m with you..." sa jag.
“Aw…" log hon. Jag satte min väska på hennes säng, och sedan satte jag mig själv där. Hon tog av sig sitt pösiga linne. Mina ögon fastnade på hennes kurviga överkropp. Åh, så underbar... Hon tog på sig ett nytt vitt linne, som satt fast mot hennes kropp, och sedan ett par gråa pösiga mjukisbyxor. Sedan satte hon upp sitt långa änglahår i en tofs. Kunde jag säga att jag älskade henne, efter tre dagar? Nej.. Det var för tidigt, men jag var så kär i henne. Men hon var så ung...
Vi gick ner till hennes mormor och morfar, som gjorde sig i ordning inför kvällen. De åkte iväg vid sex, och då hade vi huset för oss själva.
Vi började med att kolla på film, efter det så åt vi. Och efter det, kom en pratstund som jag aldrig någonsin skulle glömma.
Jag berättade för henne, hur ensam jag kunde känna mig. Hur mycket jag saknade att ha någon som kunde älska mig för den jag verkligen var. Men också att det kändes som att ingen lyssnade på mig. Jag berättade saker för henne, som jag inte ens kunde prata ordentligt med Tom om. Det värsta, men ändå lättande var att hon kunde förstå mig och visste exakt vad jag pratade om, eftersom hon kände samma sak. Vi pratade om saker som hade hänt oss förr och hur det påverkade oss. Mickaela förstod mig på ett helt annat sätt än vad många andra hade gjort. Hon var speciell. Hon var speciell för mig. Snacka om att hennes kompis hade haft rätt om henne. Hon var som en levande dagbok.
Vi avslutade kvällen med lite varm choklad och lite perverst snack. Hon hade så dålig humor, det roliga var ju att det var ju samma humor som min.
Jag somnade gott den natten. Väldigt gott.
När jag vaknade nästa morgon, var Mickaelas säng tom. Jag satte mig hastigt upp och gick ur min säng. Jag gick ut ur hennes rum och kollade mig omkring. Ingen Mickaela någonstans. Jag gick ner och hittade henne i köket. Hon hade ett svart linne på sig och ett par gråa jeans shorts. Hennes hår var uppsatt och hon stod och stekte ägg.
"Good morning." sa hon.
"Good morning." svarade jag och kliade mig i hårbotten. Jag kollade på klockan. Halv elva.
"How long have you been awake?" frågade jag och satte mig vid bordet.
"About an hour or something."
“Why didn’t you wake me up?"
“I thought that you needed your sleep." Log hon.
“That’s sweet…" hon skrattade lite.
"Want some breakfast?" frågade hon.
"Sure." hon la upp två ägg på en tallrik och tog fram bröd. Hon ställde det på bordet. Jag reste på mig och hjälpte henne att ta fram saker. Hon tog fram en till tallrik och ställde den på bordet. Sedan la hon över ett ägg till den andra. Jag plockade fram juice och glas, medan hon fixade med påläggen.
När vi hade ätit upp frukosten, så tog jag på mig kläder. Sedan gick vi ut med hennes hundar. Efter det var jag tvungen att åka hem. Vi skulle jobba, spela in videor till BTK-appen, och vi hade saker att fixa till julafton. Jag kände mig fånig, som började sakna henne direkt när jag kom hem igen.
Hon var i mina tankar hela dagen, och vi smsade hela tiden. Hur skulle jag klara att hålla mig från att säga hur jag kände? Jag ville inte säga något, jag ville inte förstöra hennes liv, med tanke på att hon var såpass ung. Kärlek var svårt, speciellt när den ena är så ung. Dock var det ju lagligt för mig att vara med henne, men jag ville inte att hennes framtid skulle förstöras tack vare mig. Det skulle kännas hemskt.
Finns mer.
"That’s impossible when I’m with you..." sa jag.
“Aw…" log hon. Jag satte min väska på hennes säng, och sedan satte jag mig själv där. Hon tog av sig sitt pösiga linne. Mina ögon fastnade på hennes kurviga överkropp. Åh, så underbar... Hon tog på sig ett nytt vitt linne, som satt fast mot hennes kropp, och sedan ett par gråa pösiga mjukisbyxor. Sedan satte hon upp sitt långa änglahår i en tofs. Kunde jag säga att jag älskade henne, efter tre dagar? Nej.. Det var för tidigt, men jag var så kär i henne. Men hon var så ung...
Vi gick ner till hennes mormor och morfar, som gjorde sig i ordning inför kvällen. De åkte iväg vid sex, och då hade vi huset för oss själva.
Vi började med att kolla på film, efter det så åt vi. Och efter det, kom en pratstund som jag aldrig någonsin skulle glömma.
Jag berättade för henne, hur ensam jag kunde känna mig. Hur mycket jag saknade att ha någon som kunde älska mig för den jag verkligen var. Men också att det kändes som att ingen lyssnade på mig. Jag berättade saker för henne, som jag inte ens kunde prata ordentligt med Tom om. Det värsta, men ändå lättande var att hon kunde förstå mig och visste exakt vad jag pratade om, eftersom hon kände samma sak. Vi pratade om saker som hade hänt oss förr och hur det påverkade oss. Mickaela förstod mig på ett helt annat sätt än vad många andra hade gjort. Hon var speciell. Hon var speciell för mig. Snacka om att hennes kompis hade haft rätt om henne. Hon var som en levande dagbok.
Vi avslutade kvällen med lite varm choklad och lite perverst snack. Hon hade så dålig humor, det roliga var ju att det var ju samma humor som min.
Jag somnade gott den natten. Väldigt gott.
När jag vaknade nästa morgon, var Mickaelas säng tom. Jag satte mig hastigt upp och gick ur min säng. Jag gick ut ur hennes rum och kollade mig omkring. Ingen Mickaela någonstans. Jag gick ner och hittade henne i köket. Hon hade ett svart linne på sig och ett par gråa jeans shorts. Hennes hår var uppsatt och hon stod och stekte ägg.
"Good morning." sa hon.
"Good morning." svarade jag och kliade mig i hårbotten. Jag kollade på klockan. Halv elva.
"How long have you been awake?" frågade jag och satte mig vid bordet.
"About an hour or something."
“Why didn’t you wake me up?"
“I thought that you needed your sleep." Log hon.
“That’s sweet…" hon skrattade lite.
"Want some breakfast?" frågade hon.
"Sure." hon la upp två ägg på en tallrik och tog fram bröd. Hon ställde det på bordet. Jag reste på mig och hjälpte henne att ta fram saker. Hon tog fram en till tallrik och ställde den på bordet. Sedan la hon över ett ägg till den andra. Jag plockade fram juice och glas, medan hon fixade med påläggen.
När vi hade ätit upp frukosten, så tog jag på mig kläder. Sedan gick vi ut med hennes hundar. Efter det var jag tvungen att åka hem. Vi skulle jobba, spela in videor till BTK-appen, och vi hade saker att fixa till julafton. Jag kände mig fånig, som började sakna henne direkt när jag kom hem igen.
Hon var i mina tankar hela dagen, och vi smsade hela tiden. Hur skulle jag klara att hålla mig från att säga hur jag kände? Jag ville inte säga något, jag ville inte förstöra hennes liv, med tanke på att hon var såpass ung. Kärlek var svårt, speciellt när den ena är så ung. Dock var det ju lagligt för mig att vara med henne, men jag ville inte att hennes framtid skulle förstöras tack vare mig. Det skulle kännas hemskt.
Finns mer.