"Oh my..." sa hon och torkade bort tårarna när hon släppte mig. Det var hon och hon hade en tatuering på sina knogar.
"How are you..?" frågade jag försiktigt.
"Right now, I’m sensitive. But otherwise, I’m good." Sa hon. Jag kramade om henne.
"I’ve missed you so much..." viskade jag.
“And I’ve missed you…" sa hon.
“What is it on your hand?" frågade jag.
“It’s a tattoo." Log hon.
"What does it mean?" frågade jag. Hon bara flinade.
"Someday maybe you’ll get to know." Sa hon. Jag skrattade till.
“So… Looking for a watch to your grandma?" frågade jag och flinade lite. Hon skrattade.
"Actually no! I’m looking for a watch to Sofia!"
“Oh really?" sa jag.
“Yes. Or maybe Tom should buy a new watch." Sa hon och kollade på Tom. Han bara flinade lite.
"I’m a sweet boy!" sa han och log. Mickaela fnös.
"But, what about to eat dinner? The four of us. You, Bill, me and Sofia?" sa Tom.
“Yes! That sounds like a great idea!" sa Mickaela. Jag log.
“Yeah sure." Flinade jag.
"What about Joe’s Restaurant?" sa Mickaela.
"Yes! Bill and I will book a table there!"
“Sounds great!" sa Mickaela.

“Fan vad hon har förändrats!" sa jag. Vi var hemma ifrån köpcentret.
"Ja, men hon är ju fortfarande lika söt!" sa Tom.
"Hon är min!" morrade jag. Han skrattade.
"Lugn." flinade han.

Vi bjöd ut tjejerna på lördagen precis en vecka senare. Vi träffades utanför restaurangen och gick in tillsammans.
Tjejerna tog varsin kycklingfilé med... potatisbollar till. Haha! Jag och Tom tog två pasta med tomatsås och alla fyra beställde cola att dricka.
Mickaela hade fortfarande samma dåliga humor och sin egna åsikt på saker och ting. Hon hade bara ändrats på utsidan men inte på insidan. Det enda hon hade förändrats lite med, var att hon inte var sådär jätteblyg längre. Men hon var fortfarande blyg.
Tom och Sofia babblade på om en massa skumma saker och jag och Mickaela satt bara tysta och lyssnade.
Efter ett tag tröttnade vi på dem och betalade våran del av notan, sedan gick vi.
"So... How has it been?" frågade hon tyst.
“Boring, lonely and… Sad, without you."
“Aw…"
“And you?"
“It has been hard… I spend a lot of time in my room, crying after you… But yeah…"
“Same here…"
“Did you cry after me?" frågade hon förvånat.
“Of course I did! I missed you!"
“That’s cute…" sa hon.
“Well… But tell me, what does your tattoo mean?" frågade jag.
“Do I have to answer that question?"
“Yes!"

när kommer nästa???