June
Thursday 1 March 2012 photo 67/70
|
När vi kom in, blev vi direkt tagna till logen. Vi skulle göra ett framträdande, med två låtar. En gammal låt och en ny.
Jag övade upp rösten, medan Tom och Georg fixade med sina instrument. Gustav gick runt och trummade på en massa saker och speedade upp sig själv. Dock så var det inte så enkelt att öva upp rösten när alla höll på, så jag drog med mig Mickaela till ett eget rum. Jag vågade inte lämna henne ensam med killarna.
Mickaela gjorde en massa grimaser när jag försökte öva upp rösten, så jag bara skrattade istället.
"Mickaela! I’m trying to practice!" skrattade jag. Hon skrattade åt mig och gick fram till mig.
"Sorry, but you look kind of funny." Sa hon. Jag höjde ögonbrynen.
"Thank you, I’ll take that as a compliment." Sa jag.
“You should do." Skrattade hon. Jag skrattade och kysste henne.
"So, which songs?" frågade hon.
"I’m thinking about... Monsoon and one of our new songs."
“Sounds great." Log hon. Jag la armarna om hennes hals, och hon la armarna om min midja. Jag log och tittade på henne.
"You’re so beautiful..." hon skrattade åt mig, sedan skakade hon på huvudet.
"That was the biggest lie tonight." Sa hon. Jag skrattade och kysste henne.
"No, it’s not. It’s the truth." Sa jag. Hon log och kramade om mig.
"Bill! Vi ska ut nu!" sa Georg.
"Okej." sa jag. Mickaela släppte mig och jag drog med henne. Hon stannade precis där man skulle gå på scen.
"I’ll be right back." sa jag.
“Good luck." Sa hon.
“Thank you." Sa jag. Hon kysste mig och sedan var jag tvungen att gå upp.
Spelningen hade gått sjukt bra och jag var nästan imponerad av mig själv.
Jag sprang av scenen och möttes av Mickaela. Jag log och kramade om henne.
"I love you!" sa jag. Hon kysste mig.
"I love you too!"
Jag gick och gjorde mig i ordning och sedan gick hela bandet ut till våra platser. Plus Mickaela såklart. Vi satte oss ner runt vårat bord och Mickaela satte sig bredvid mig.
De gick igenom kategorierna i långsamt takt och jag tappade snart tålamodet. Mickaela la armen om mig och försökte lugna ner mig.
"Sch... Take it easy." viskade hon. Jag kollade på henne. Hon gav mig ett varmt leende och jag kunde inte låta bli att le själv. Hon fick mig att lugna ner mig. Jag smälte av hennes leende.
Jag lutade mig mot henne och hon började dra fingrarna genom mitt hår i nacken. Hon var världens bästa.
"The best live band" sa de ur högtalarna. Jag frös till. Green Day, One Direction, Jonas Brothers och tillslut, Tokio Hotel.
“And… The best live band is…" sa kvinnan. Det blev helt tyst. Det kändes som en ren plåga när de inte kunde säga något. Det rusade i kroppen på mig. Hjärtat slog hårt. Vi hade egentligen ingen chans, med tanke på att One Direction hade tagit över halva världen. Vi var inte så stora längre.
Mickaela strök sin hand över min rygg och tog min hand i sin lediga. Jag kollade på henne och log.
"I love you." viskade hon.
"I love you too."
"The best live band is... TOKIO HOTEL!" skrek dem. Jag kunde inte fatta det.
När vi kom in, blev vi direkt tagna till logen. Vi skulle göra ett framträdande, med två låtar. En gammal låt och en ny.
Jag övade upp rösten, medan Tom och Georg fixade med sina instrument. Gustav gick runt och trummade på en massa saker och speedade upp sig själv. Dock så var det inte så enkelt att öva upp rösten när alla höll på, så jag drog med mig Mickaela till ett eget rum. Jag vågade inte lämna henne ensam med killarna.
Mickaela gjorde en massa grimaser när jag försökte öva upp rösten, så jag bara skrattade istället.
"Mickaela! I’m trying to practice!" skrattade jag. Hon skrattade åt mig och gick fram till mig.
"Sorry, but you look kind of funny." Sa hon. Jag höjde ögonbrynen.
"Thank you, I’ll take that as a compliment." Sa jag.
“You should do." Skrattade hon. Jag skrattade och kysste henne.
"So, which songs?" frågade hon.
"I’m thinking about... Monsoon and one of our new songs."
“Sounds great." Log hon. Jag la armarna om hennes hals, och hon la armarna om min midja. Jag log och tittade på henne.
"You’re so beautiful..." hon skrattade åt mig, sedan skakade hon på huvudet.
"That was the biggest lie tonight." Sa hon. Jag skrattade och kysste henne.
"No, it’s not. It’s the truth." Sa jag. Hon log och kramade om mig.
"Bill! Vi ska ut nu!" sa Georg.
"Okej." sa jag. Mickaela släppte mig och jag drog med henne. Hon stannade precis där man skulle gå på scen.
"I’ll be right back." sa jag.
“Good luck." Sa hon.
“Thank you." Sa jag. Hon kysste mig och sedan var jag tvungen att gå upp.
Spelningen hade gått sjukt bra och jag var nästan imponerad av mig själv.
Jag sprang av scenen och möttes av Mickaela. Jag log och kramade om henne.
"I love you!" sa jag. Hon kysste mig.
"I love you too!"
Jag gick och gjorde mig i ordning och sedan gick hela bandet ut till våra platser. Plus Mickaela såklart. Vi satte oss ner runt vårat bord och Mickaela satte sig bredvid mig.
De gick igenom kategorierna i långsamt takt och jag tappade snart tålamodet. Mickaela la armen om mig och försökte lugna ner mig.
"Sch... Take it easy." viskade hon. Jag kollade på henne. Hon gav mig ett varmt leende och jag kunde inte låta bli att le själv. Hon fick mig att lugna ner mig. Jag smälte av hennes leende.
Jag lutade mig mot henne och hon började dra fingrarna genom mitt hår i nacken. Hon var världens bästa.
"The best live band" sa de ur högtalarna. Jag frös till. Green Day, One Direction, Jonas Brothers och tillslut, Tokio Hotel.
“And… The best live band is…" sa kvinnan. Det blev helt tyst. Det kändes som en ren plåga när de inte kunde säga något. Det rusade i kroppen på mig. Hjärtat slog hårt. Vi hade egentligen ingen chans, med tanke på att One Direction hade tagit över halva världen. Vi var inte så stora längre.
Mickaela strök sin hand över min rygg och tog min hand i sin lediga. Jag kollade på henne och log.
"I love you." viskade hon.
"I love you too."
"The best live band is... TOKIO HOTEL!" skrek dem. Jag kunde inte fatta det.
Comment the photo
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tokiohotelsaga/510348179/
Visa toppen
Show footer