October
Friday 6 August 2010 photo 2/2
|
Utan att ifrågasätta mannen, så gick Perntha in till eldstaden, där Melisia satt på en stol intill Illberns säng. Hon satt med sina små fingrar hårt hopkrupna och ledsamt tittade mot den man hon en gång kallade far. Om Perntha och Melisia någonsin haft en far, så var det Illbern.
Melisia höjde huvudet och tittade mot Perntha med tårfyllda ögon. Perntha såg mot henne och sedan tittade ned mot den döde mannen som han en gång, hade kallat far.
"Men vart är Gammelmor? Är hon ute i farstun? Varför du tog du inte med henne här inne i värmen? Be henne att komma in!" Skrek Melisia rakt ut, vilket avbröt den obehagliga tystnaden.
Perntha var just att säga att det inte var Gammelmor, så hördes en djup suck precis bakom Perntha. "Vad är det som tar dig sån tid pojke!" utbrast någon som inte Melisia kände igen. Med knarriga steg, så gick främlingen in i eldstaden.
"Jag bad dig att hämta Melisia, Perntha! Vi har inte tid med det här, vi måste härifrån nu." väste den unge mannen. Melisia såg mot den främmande mannen och sedan vände blicken till Perntha, sedan tillbaka till främlingen. "Och vem är ni?" frågade Melisia utan att vänta sig att mannen skulle ge henne något svar. Hon försökte med all sin kraft hålla samman och inte bli slukad av den rädsla som nu hade lagt sig över henne. Med ett oroligt försök att ställa ännu en fråga, nästan läspade Melisia ur sig. "Hur... Hur... Hur kan... du vet mitt... och min brors namn?"
"Det spelar ingen större roll hur jag kan veta era namn. Vi måste härifrån! Jag berättar allting senare när vi är säkra. Men just nu måste vi springa så långt från er stuga som möjligt."
Då skrek det plötsligt till från skogen. Det lät som ett djurskri, så som lätet som en galt får ur sig när den blir uppretad. Sedan ljöd skogen av hetisiga skrik från ilskna män blandad med olika djurläten.
Mannen vände snabbt och gick mot fönstret. Perntha och Melisia följde främlingen med blicken. "Förbannat." väste främlingen till och i en knapp ögonblick, så rusade mannen mot de båda med uppspärrad ögon.
"Snabbt, ta er ut genom fönstret bakom er. skynda er! De kan vara här när som helst!"
Melisia höjde huvudet och tittade mot Perntha med tårfyllda ögon. Perntha såg mot henne och sedan tittade ned mot den döde mannen som han en gång, hade kallat far.
"Men vart är Gammelmor? Är hon ute i farstun? Varför du tog du inte med henne här inne i värmen? Be henne att komma in!" Skrek Melisia rakt ut, vilket avbröt den obehagliga tystnaden.
Perntha var just att säga att det inte var Gammelmor, så hördes en djup suck precis bakom Perntha. "Vad är det som tar dig sån tid pojke!" utbrast någon som inte Melisia kände igen. Med knarriga steg, så gick främlingen in i eldstaden.
"Jag bad dig att hämta Melisia, Perntha! Vi har inte tid med det här, vi måste härifrån nu." väste den unge mannen. Melisia såg mot den främmande mannen och sedan vände blicken till Perntha, sedan tillbaka till främlingen. "Och vem är ni?" frågade Melisia utan att vänta sig att mannen skulle ge henne något svar. Hon försökte med all sin kraft hålla samman och inte bli slukad av den rädsla som nu hade lagt sig över henne. Med ett oroligt försök att ställa ännu en fråga, nästan läspade Melisia ur sig. "Hur... Hur... Hur kan... du vet mitt... och min brors namn?"
"Det spelar ingen större roll hur jag kan veta era namn. Vi måste härifrån! Jag berättar allting senare när vi är säkra. Men just nu måste vi springa så långt från er stuga som möjligt."
Då skrek det plötsligt till från skogen. Det lät som ett djurskri, så som lätet som en galt får ur sig när den blir uppretad. Sedan ljöd skogen av hetisiga skrik från ilskna män blandad med olika djurläten.
Mannen vände snabbt och gick mot fönstret. Perntha och Melisia följde främlingen med blicken. "Förbannat." väste främlingen till och i en knapp ögonblick, så rusade mannen mot de båda med uppspärrad ögon.
"Snabbt, ta er ut genom fönstret bakom er. skynda er! De kan vara här när som helst!"
Annons
Moonslice
Tue 11 Jan 2011 22:37
Jag är riktigt förtjust! Jag gillar sättet du fångar karaktärernas själ i språket. Kommer bli intressant att se mer i framtiden. :3
Anonymous
Fri 6 Aug 2010 23:11
Okej. Gripande. Jag vet tyvär inte i vilken ordnig jag nu läser det här. Men bra är det ^^
TomBombadill
Fri 6 Aug 2010 23:08
och som ni kanske har märkt så ligger de i följd :P börja med den första om man ska börja läsa dom! Ni kan läsa dom i ordning genom att klicka genom mitt album: Den Annalkande Förgätenheten.
Anonymous
Fri 6 Aug 2010 22:52
*klapp klapp* (Y) :D
Anonymous
Fri 6 Aug 2010 22:30
TLTR XD
TomBombadill
Fri 6 Aug 2010 23:07
DU ÄR FÖR DUM FÖR ATT LÄSA!!!
Oh fan! jag skrev det helt jävla simpelt? låt mig formelra det!
DIN LIMITÄRA KOMPETENS ÄR ALLDELES FÖR KOMPLEX FÖR ATT DU SKA KUNNA UTSKILJA GRAMMATISKA ORDFÖLJDER!
Oh fan! jag skrev det helt jävla simpelt? låt mig formelra det!
DIN LIMITÄRA KOMPETENS ÄR ALLDELES FÖR KOMPLEX FÖR ATT DU SKA KUNNA UTSKILJA GRAMMATISKA ORDFÖLJDER!
Anonymous
Sat 7 Aug 2010 15:01
eller så är ja bara lat och sjuk och hostar nyser trött XD
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tombombadill/468152459/
Visa toppen
Show footer