October
Tuesday 10 May 2011 photo 1/4
|
En kortare novell jag skrev idag;
Förrädaren
"Hur vågar ni? Hur vågar ni stå inför mig och kräva mig att skänka er tribut?" Röt hertigen mot de svartklädda männen. En av männen stirrade stint in i ögonen på hertigen och tog till orda. "Vi kommit för en enda sak och ni vet att vi har försäkrat er ställning i rådet sedan ni fick ämbetet, hur vågar ni säga emot våra befallningar!"
Det blev alldeles tyst i salen, alla de tjänare som befann sig i salen spärrade upp ögonen och stirrade förskräckt på deras herre. En tjänsteflicka blev så till sig att hon tappade ett silverfat mot det fint stenbelagda golvet.
"Hade det inte varit för oss, hade er bror blivit hertig av huset Rÿlfae och ni hade inte varit något mer än er brors lakej. Så vi kräver er att ni skänker oss er yngsta dotter som tribut för våra mödor!" Med en knapp ögonblick reste sig hertigen och därefter med bestämda steg gick mot familjevapnet som hängde över den enorma eldstaden. Sedan drog han hur ett av svärden som var placerade bakom skölden. Med svärd i hand, vände sig han om ursinnigt mot männen i mitten av salen med vapnet riktat framför sig med armen rakt utsträckt.
"Jag härskar här!!! Detta är mitt hushåll, min borg, mitt hertigdöme! Hör jag bara som ett enda ord från era magra strupar så skall jag se till att ni aldrig kommer härifrån med era liv i behåll"
Då skrek en av tjänarna, en ung pojke, till av ren förskräckelse för att sedan falla ned mot marken livlös. Alla tjänarna skrek och flydde ut genom de många trädörrarna. Den stora salen såg mer ut som ett slagfält än en tronsal, efter alla tjänarna hade flytt. Nu stod endast hertigen och de fem svartklädda männen kvar.
"Att hota oss var dåraktigt av er, Hedelen Rÿlfae. Vill ni vara så snäll och sänka ert vapen, ni vill väl inte att vi ska ta ännu en av era tjänares liv? Tro inte att vi inte kan döda dem även om vi inte har dem i synhåll, ni vet inte vad vi är kapabla till!" Sade en av de svartklädda.
Efter ha slängt svärdet ifrån sig började hans ögon fyllas med tårar och hertig Rÿlfae föll ned på knä."Vi förstod att ni skulle vara lojal mot oss" sade en av de svartklädda och dennes känslolösa min började spricka upp i ett groteskt hånflin.
Utanför huvudstadens höga stenmurar, såg folket på landsbygden att det rykte från borggården, Rÿlfaeborgen var i lågor.
Annons
Anonymous
Tue 10 May 2011 18:25
Du skriver jättebra :3 tycker synd om tjänstepojken och hertigen dock... och jag misstänker starkt att dom där svartklädda typerna var Kira och hand anhängare x3 (har nyligen sett Death Note-filmerna)
TomBombadill
Tue 10 May 2011 20:13
tyvärr detta är några skapelser ur min fantasirika vanföreställningar ;)
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tombombadill/489611246/
Visa toppen
Show footer