August
Sunday 31 May 2009 photo 2/2
|
Först klumpen i halsen strax därefter kommer rysningar,
känns i hela kroppen jag vill kravla mig upp.
Utnyttja tiden skapa namn i form av uppvisningar,
som sedan ledde till att stanna till att använda zutt.
Jag känner tårarna på kinden, dåliga minnen här
som jag vill förtränga och försvinna iväg,
men långt här inne jag bär så flöder tårarna på,
och blir mer och mer fast i allt med åren som går.
Såren består men kan bli bredare ärr,
beror på vart du står om du leder min väg,
så kan jag klara av det här, men inte ensam.
Dela allt i värden låt mig känna mig älskad,
tråkigt (men vanligt) så står jag här själv,
ensam här i regn och står och ropar hjälp.
Kloka ord kommer fram men innan natt faller ner,
så är jag ensam på bron och skyller ingenting på er!
Vem skådar ett dags ljus sen när dagen blir natt
och vem kan se mina tårar som bara faller ner.
Man undrar gud, är du hemma eller tagit en rast?
och ignorerar allt jag säger när jag sitter och ber.
Ofta svider sanningen, men ljug inte älskling,
jag svär jag kommer gråta om du inte taggar iväg
kan överleva tanken av att du inte älskar mig nånting,
men snälla låt veta varför, det är allt jag begär.
ångesten den svider, tårar ur kontroll,
sitter hemma hinkar sprit då mina vänner lirar boll
ingen ork till att träffa nån om öl inte finns där,
kanske konstigt men så är det i min värld.
Sjukt vad livet chockar en varenda sekund,
från vara glad och social till vara instängd på ett rum
Hade en person och hon kanske inte förstod vad jag bär
Men jag saknar dig så mycket du var ljuset jag såg här.
Men ge mig chansen till att bygga på nytt.
Kanske finna rätta lösningar och fortsätta rätt väg.
känns i hela kroppen jag vill kravla mig upp.
Utnyttja tiden skapa namn i form av uppvisningar,
som sedan ledde till att stanna till att använda zutt.
Jag känner tårarna på kinden, dåliga minnen här
som jag vill förtränga och försvinna iväg,
men långt här inne jag bär så flöder tårarna på,
och blir mer och mer fast i allt med åren som går.
Såren består men kan bli bredare ärr,
beror på vart du står om du leder min väg,
så kan jag klara av det här, men inte ensam.
Dela allt i värden låt mig känna mig älskad,
tråkigt (men vanligt) så står jag här själv,
ensam här i regn och står och ropar hjälp.
Kloka ord kommer fram men innan natt faller ner,
så är jag ensam på bron och skyller ingenting på er!
och vem kan se mina tårar som bara faller ner.
Man undrar gud, är du hemma eller tagit en rast?
och ignorerar allt jag säger när jag sitter och ber.
Ofta svider sanningen, men ljug inte älskling,
jag svär jag kommer gråta om du inte taggar iväg
kan överleva tanken av att du inte älskar mig nånting,
men snälla låt veta varför, det är allt jag begär.
ångesten den svider, tårar ur kontroll,
sitter hemma hinkar sprit då mina vänner lirar boll
ingen ork till att träffa nån om öl inte finns där,
kanske konstigt men så är det i min värld.
Sjukt vad livet chockar en varenda sekund,
från vara glad och social till vara instängd på ett rum
Hade en person och hon kanske inte förstod vad jag bär
Men jag saknar dig så mycket du var ljuset jag såg här.
Visa toppen
Show footer