November
19 December 2008
Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, &
Står där så grå vid ladugårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, titta
För sin hand genom skägg och hår, skakar på huvud och hätta -- "nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta" -- sl
Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen -- korna drömma vid månens ljus sommardrömmar vid båsen.
Glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fylls av doftande klöver.
Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne.
Går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne.
Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, de äro goda vänner.
Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära; barnens kammar han sen på t&ar
Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder slumra som barn; men varifrån kommo de väl hit neder? Släkte följde på släkt
Tomten vandrar till ladans loft: där han har bo och fäste högt på skullen i höets doft, nära vid svalans näste; nu är väl svalans
Då har hon alltid att kvittra om månget ett färdeminne, intet likväl om gåtan, som rör sig i tomtens sinne. Genom en springa i ladans vägg
Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset. Tomten lyssnar och, halvt i d
Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban,
Direct link:
http://dayviews.com/toookie/2008/12/19/
Visa toppen
Show footer