Monday 20 December 2010 photo 5/25
|
Den förbjudna kärleken. Del 5
Hon vaknade tidigt nästa dag. Hon bärjade genast göra klart syslorna. Efter det sprang hon upp till stugan i skogen. Hon väntade där hela kvällen. Men han kom inte. Hon sprang hem och la sig till att sova den timmen som var kvar. När hon vaknad eigen gjorde hon klart alla syslorna som fanns igen och sen på kvällen sprang hon upp till stugan och väntade. Så gjorde hon dag ut och dag in. Men den hon älskade kom aldrig. Hennes hjärta började ta skada. Hade han glömt bort henne? Ville han inte ha henne? Men när hon gick upp till stugan nästa kväll var han där. Han kramade om henne och berättade att han hade haft mycket att göra hemma. Hon förstod och berättade att hennes bror hade märkt att hon hade haft ett hemligt förhållande.
- Jag var tvungen att berätta att det var med dig. snyftade hon.
- Har han berättat för någon annan? frågade han oroligt.
- Han lovade att inte göra det.
Han suckade och höll om henne.
- Här, ta de här pengarana och res till min kusin i grannbyn. Det är för farligt för dig här nu. Min far har redan försökt hitta en fru åt mig.
Hon stirrar på honom.
- Du vägrar väl?
- Ja, abbsolut. Jag vill inte ha någon annan än dig.
Hon log och kysste honom.
- Jag lovar att vänta på dig hos din kusin.
Han nuckade och smekte hennes kind.
- Va bara försiktig och arbeta bra hos min kusin.
- Det ska jag.
De skildes åt och hon smög hem den natten och hämtade det lilla hon ägde och gav sig sen iväg till grannbyn. Det var en lång vandring. Skulle ta ca tre dagar att komma dit. Fram mot lunchtid var hon långt hemmifrån. Hennes bror eller pappa skulle aldrig hitta henne nu. Det kändes skönt för henne. Hon var fri från dem. Men sen visste hon ju inte hur den där Kusinen var. Men det fick bli ett problem när hon väl kom dit.
Hon vaknade tidigt nästa dag. Hon bärjade genast göra klart syslorna. Efter det sprang hon upp till stugan i skogen. Hon väntade där hela kvällen. Men han kom inte. Hon sprang hem och la sig till att sova den timmen som var kvar. När hon vaknad eigen gjorde hon klart alla syslorna som fanns igen och sen på kvällen sprang hon upp till stugan och väntade. Så gjorde hon dag ut och dag in. Men den hon älskade kom aldrig. Hennes hjärta började ta skada. Hade han glömt bort henne? Ville han inte ha henne? Men när hon gick upp till stugan nästa kväll var han där. Han kramade om henne och berättade att han hade haft mycket att göra hemma. Hon förstod och berättade att hennes bror hade märkt att hon hade haft ett hemligt förhållande.
- Jag var tvungen att berätta att det var med dig. snyftade hon.
- Har han berättat för någon annan? frågade han oroligt.
- Han lovade att inte göra det.
Han suckade och höll om henne.
- Här, ta de här pengarana och res till min kusin i grannbyn. Det är för farligt för dig här nu. Min far har redan försökt hitta en fru åt mig.
Hon stirrar på honom.
- Du vägrar väl?
- Ja, abbsolut. Jag vill inte ha någon annan än dig.
Hon log och kysste honom.
- Jag lovar att vänta på dig hos din kusin.
Han nuckade och smekte hennes kind.
- Va bara försiktig och arbeta bra hos min kusin.
- Det ska jag.
De skildes åt och hon smög hem den natten och hämtade det lilla hon ägde och gav sig sen iväg till grannbyn. Det var en lång vandring. Skulle ta ca tre dagar att komma dit. Fram mot lunchtid var hon långt hemmifrån. Hennes bror eller pappa skulle aldrig hitta henne nu. Det kändes skönt för henne. Hon var fri från dem. Men sen visste hon ju inte hur den där Kusinen var. Men det fick bli ett problem när hon väl kom dit.