Den förbjudna kärleken. Del 24.

Den kvällen var det mörkt. En giftorm slingrade sig på det nytvättade golvet. Ingen var där och kunde se den. Ormens uppdrag var enkelt. Han var ute på jakt. Den skulle förifta och döda. Precis som herskarinnan ville. Ormen gled in under en dörr. I en säng låg en tjock och ful man. Det var han som Ormen skulle döda...

På morgonen vaknar Amanda och ser sig om. Utanför är det ett himlaliv. Han har dött! Han har dött! skriker en kvinna ute på gatan. Amanda ler nöjt. Hon vet precis vem som har dött.

- Äntligen, nu kan du inte skada fler. mummlar hon nöjt.

Plötsligt kommer ormen in.

- Nu är prästen död, min Herskarinna. Jag bet honom och såg hur han blev vit.
- Mycket bra, min vän. Har du sett till Anton?
- Ja, han är och letar efter mat. Ska jag hämta honom?
- Nej, jag väntar.

När kvällen börjar närma sig kommer Anton till slut.

- Prästen är död. är det första han säger.

Amanda ler.

- Jag vet, det var min vän som dödade honom. svarar hon.

Anton ser ormen.

- Okej, men Cal lever fortfarande. Och efter det här är han ÄNNU mer försiktig. Det går knappt att komma åt honom.
- Lungn, Anton. Jag ska fixa det på något sätt.
- Amanda, vi är efterlysta i hela landet.
- Jaja, men oroa dig inte, Älskling. Vi kommer klara oss. Djuren är med oss.

Anton kramar om henne.

- Jag är med dig in till det sista. säger han.
- Jag vet. Vi kommer att lyckas. Vi kommer att ta över den här byn. Byn som en gång var din... Och min....

(Fortsätning följer^^)

Annons

The photo has no tags

May 2019