Friday 7 January 2011 photo 9/15
|
Piratens dotter. Del 9.
- Varför nderhåller du saker för mig? frågade hon till slut.
- Därför att du kommer att svika mig, precis som din mor gjorde.
- Vad pratar du om?
- Jag pratar om att din mor gick bakom ryggen på mig! Hon hade det ihop med den där Rikard Jones.
- Det hadde hon inte alls!
- Och hur kan du veta det? fräser han.
- Därför att Jones har berättat att min mor övergav honom i ensamhet och valde dig!
- Aha! Du har alltså varit i kontakt med Jones innan du kom hit! Och du anklagar din egen far för att hålla saker hemliga för dig. Jag gör det i alla fall för att SKYDDA dig!
Olivia såg ilskan i sin fars ögon. Men hon minns även sorgen i Rikards ögon den gången han berättade om Peter och hennes mor.
- Fint, du har kännt mig i någon timme. Och du vill skydda mig. Men jag behöver inte ditt skydd. Jag klarar mig på egen hand. säger hon och reser sig.
- Vart tänker du gå?
- Jag tänker gå till den man som har varit snäll mot mig sen han hittade mig.
- Och vem är den mannen då?
- Rikard Jones.
Men precis som hon sa hans namn trycktes hon mot väggen.
- Du går ingenstans. morrar Peter.
- Släpp mig!
- Glöm det. Jag tänker inte låta den där Jones få ta dig ifrån mig också. Oavsätt om du gillar det eller inte. Så är jag din far och jag bestämmer över dig, från och med nu.
Han kedjade fast henne vid sängen och förvann sen ut ur huset.
Vad är det som händer? Min egen far håller mig fången.
Hon började gråta tills hon hörde en bekant röst.
- Vad gråter du för, Jänta.
När hon tittade upp trodde hon inte sina ögon. Där stod Gurp med nycklar i handen.
- Gurp! Hur kunde du hitta mig?
- Änkekt. Det är bara att följa ditt tjutande. Tyst nu så ska jag hjälpa dig.
Det tog en stund men sen var hon fri. Hon blev så glad att hon kramade Gurp.
- Bara för att jag inte når upp mer än till dina knän, så är jag inget kramdjur. fräste han men log endå.
Hon ställde ner honom och de gav sig av till ett nytt ställe.
(Fortsätning följer.)
Annons