May
Tuesday 17 April 2012 photo 1/6
|
Ett leende är synligt. Alla ser ett leende, ett skratt och är man tokig så är man glad.
Inombords gömmer sig en sorg, en ensamhet, ingen kan se för de ser bara leendet, tokigheterna och hur man är.
Ser ingen vem man är? Man vågar inte vissa, man vågar inte gråta och beklaga sig. Ensam man går på en väg, ensam ser man på hur alla är glada.
Man känner sig ensa,m, bortglömd. Alla tankar som flyger i ens huvud vågar man inte snacka om. Le man så är alla nöjda, alla tror man är glad men inombords kokar en känsla av ensamhet, en känsla av att bli bortglömd.
Hemma så låter man det falla, man vågar gråta, man låter sig vara ensam utan stöd, hjälp.
Man tror att om man inte är på ett sätt så kommer ingen gilla en. Man har många ansikten. Le så har vi ett, ett annat inom oss, ett annat hemma.
Ensam vi går på vår stig där ingen ser oss, i skuggornas mörker ser vi alla andra, hur glada alla verkar vara medan vi går här.
En sol som försvinner i molnens ljus, slockanar leedena och visar vad man bär inom oss.
Sorgen, en ensamhet och tankarna som vi inte vet var vi ska göra med, räddslan att bli övergiven.
Ingen ser, ingen vet, vill de höra??
Annons
Visa toppen
Show footer