Livet sviker Livet sviker!

Jag vet vem du är nu.
Hur kunde jag vara så blind, blind för sanningen.
Mina vänners varnande ord stängde jag ute
Läkarnas tjat om misshandel ignorerade jag med.
Vi var ju kära, lite bråk gör ju ingenting. Alla bråkar någon gång i sina förhålladen

Ibörjan var vårat förhållande underbart och fyllt med kärlek.
Men sen började slagen.
Du kom alltid hem full.
När du är full ser jag ilskan i dina ögon
Jag ser hatet och känner dina slag.

Jag försökte allt för att slippa smärtan.
Jag vände mig till alkoholen precis som du.
Det gick så långt att jag vände mig till rakbladen och överdos av alla tabletter vi hade hemma.
Sen började jag ta smärtstillande för det gör ont efter du slår.
Jag ökade i takt med att jag hävde i mig tabletter.
jag kunde inte vara utan tabletter utan hävde i mig mängder för småsaker.
Som att gå upp på morgonen, äta, sova ja allt jag gjorde var jag tvungen att stoppa i mig några piller så att jag skulle klara det.

Jag var fast i den onda pillerberoende spiralen.
Världen har vänt mig ryggen och hånskrattar.
Ångesten biter sig fast och vägrar släppa taget.
Ibland är jag tvungen att framkalla kräkningar för att bli av med lite av ångesten.
Livet har svikit mig.

Rakbladen ger mig tröst.
jag älskar färgen på blodet som rinner ut i från de gapande hålen på min handled.
Nu vet jag att jag kommer slippa smärtan.
Jag kommer inte vara här när du kommer tillbaka.

Jag har gått över till den andra sidan.

Livet har svikit mig!

//BrommasBitch (Dorina)

Annons

The photo has no tags

May 2017