Fyfan vad det känns hårt!
Kom fram en tiggare och hon hade 20 spänn i handen. Hon hade mer än vad jag har.
Känns sjukt jobbigt att vara 22 och vara sjukpensionär. Gå på bidrag och inte kunna jobba.
Är tvungen att gå ner i tid på praktiken för jag klarar inte ens av 3 ggr i veckan;(
Så nu ska jag bara vara där 1 gång i veckan.
Hatar att vara psykiskt sjuk! Hatar mina sjukdomar, hatar vem jag är!
Vill kunna jobba och tjäna egna pengar

Så känner jag varje dag, men så fort jag kommer till fontänhuset så blir jag glad och bara jag arbetar med en "liten" uppgift och får veta att det var bra gjort så letar sig självförtroendet fram. Grejen med detta är att man arbetar på riktigt med saker som måste göras. Och klarar man inte uppgiften så är der inte hela världen! Man kan vara i köket och laga mat, servera, stå i kassan. Man kan jobba i fastighetsdelen och hjälpa till med att renovera och att hålla uppe huset, man kan vara på kontoret och sitta i receptionen, betala fakturor, skriva i tidningen, hålla koll på ekonomin, betala ut löner till handledarna och göra allmäna datauppgifter. Mår man sämre en dag så kan man komma och bara umgås, man peppar varandra, alla är trevliga och välkomnande. Om du inte kommer då du ska så ringer de och kollar hur du mår och peppar dig. Detta stället är verkligen guld värt!

Vet du om det ligger något sånt i Sthlm ?

Här är i Stockholm: http://www.fountainhouse.se/

Och bry dig inte om vad det står om adhd och autism. :)

Tänk på det i alla fall, det finns kvar och ta beslutet när du känner dig redo. :) Jag vet hur det är att känna sig misslyckad för att man inte kan jobba och tjäna sina egna pengar och detta kan tära duktigt på mig ibland. Men där känner jag att jag gör nytta och får ta allt i min egen takt.