June 2009
Tågluffen Okej då var det dags till slut. Hade ni väntat er mängder med fina bilder så kommer ni nog bli besvikna. Jag hade inte med mig min systemkamera. Det må vara löjligt att skylla
Första stoppet; malmö, drack öl, vin och väntade på att tåget mot berlin skulle gå. Resan dit var hemsk, tre timmar på ett stekhett tåg med trasig AC. KG, VG, Emilia och Julians pappa vinkade
...jag var också där, alla lika förväntansfulla och med humöret på topp. Käkakde falafel på stationen, låg och degade i en park och lyssnade på peppskivan och Dylan.
Berlintåget gick över en färja. Vi gick upp på natten; satte oss för att dricka öl och spela kort. Gick sedan ut på däck för att återskapa den berömda scenen ur Torsk på Tallin, där Lasse
Schletna, bakfulla, trötta och förkyllda kom vi fram till Berlins gigantiska tågstation klockan 6 på morgonen. Satte oss med guideboken och försökte lista ut hur vi skulle ta oss till vårt utva
Klockan 6 på morgonen fanns det inte så mycket öppet i matväg. Vi var alla vrålhungriga och tog första bästa ställe. Det skulle vi inte ha gjort. Jag och Julian fick både våra livs kanske vi
Det blev en lång och plågsam vandring, med tunga väskor och slitna kroppar, genom hela centrala Berlin. Men...
...det var helt värt det, för vi hamnade i Kreuzberg! Kanske världens koolaste ställe. Ett bohem/konstnärskvarter, med nergraffade hus, anarkister, punkare, turkar och sköna cafeer överallt.
Eftersom jag var den enda med lite kartskills, tog jag mig glatt an rollen som vägvisare. Snabbt och säkert tog vi oss fram till alla våra mål!
Riksdagshuset i Berlin. GALET är bästa ordet att beskriva det med. Det syns inte så bra på Niklas dåliga bild (min kamera var urladdad) men fan vad fett det var.
Efter en två dagar och en natt i Berlin skulle vi ta oss till Rom. Satt och väntade på tåget med whiskey och en ciggarill. Detta gjorde att vi missade att köpa mat och vatten inför vår 18 timma
Sen var vårt tåg försenat så vi fick springa till vårt byte i München. Ingen mat eller vatten här alltså. 14 timmar kvar av våra totalt 18. Så vrålhungriga och törstiga satte vi oss i vår
Vaknade upp i Italien av "Bonjourno!"-konduktören. Sen satt vi fast i tågstopp utanför rom i en sådär två timmar.
Sjukt trötta och slitna åt vi vår första måltid på 18 timmar. Sen började den eviga kampen att hitta någonstans att bo...
Efter mycket ångest och tandagnisslan över dyra Hostel-priser, lyckades vi hitta en sjukt nice lägenhet för 20 euro / natt. Vi blev överlyckliga.
Det firade vi med några timmars sömn, sen en promenad genom Rom. För att sedan gå vilse. För att sedan hitta tillbaka tack vare undertecknads ypperliga lokalsinne och lite hjälp från locals.