januari
tisdag 3 mars 2009 bild 1/3
|
2 år.
2 år sedan jag skrev detta:
3 Mars 2007
"Älskade Johan.
Jag önskar verkligen att du känner
all kärlek som finns för dig, här nere
på jorden.
Just nu sitter nog du och käkar frukost
någon helt annanstans och mår prima.
Var du har hamnat vet jag inte,
men jag vet att det är ett vackert ställe,
där du garanterat kommer att trivas.
Jag vet också att du ibland kommer
titta ner på oss på jorden,
och le när du ser oss jäkta mellan
lektionerna och svära över alla
dessa lärare.
Vi kommer känna av ditt leende.
Vi kommer stanna upp för en sekund,
blunda och minnas den underbara
vackra, brunögde pojken som lämnat oss
alldeles för tidigt.
Men det var ju det här du ville?
Eller hur?
Du fick ju faktiskt som du ville tillslut,
och när jag tänker så,
känns allting lite lite bättre.
Men, detta är en mardröm.
Och mardrömmen får inget
slut.
Fast jag vet att vi någon gång kommer
ses igen.
Det kommer dröja bra många år, men
det som känns som 80 år här nere på
jorden, är bara som ett par dagar där
uppe hos dig.
Men jag vill att du ska veta hur mycket
jag älskar dig..
Det är ofattbart mycket,
och jag kommer aldrig glömma dig
Bäckman!
Du är bäst, och du var nog t.o.m.
lite för bra för den här världen.
Vi ses i Nangiala,
o hälsa farfar.
*Håller hårt*
/Maria
Ge mig en vinterdrog
Ge mig allt du har
Kom nu, jag är kroniskt låg
Bara mörkret hörs
I ditt öga var en storm jag såg
Som sommarsnö
I döda vinkeln ser jag allt du gör"
2 långa år av saknad.
Kommer aldrig glömma dig, min älskade vän. <3
Jag önskar verkligen att du känner
all kärlek som finns för dig, här nere
på jorden.
Just nu sitter nog du och käkar frukost
någon helt annanstans och mår prima.
Var du har hamnat vet jag inte,
men jag vet att det är ett vackert ställe,
där du garanterat kommer att trivas.
Jag vet också att du ibland kommer
titta ner på oss på jorden,
och le när du ser oss jäkta mellan
lektionerna och svära över alla
dessa lärare.
Vi kommer känna av ditt leende.
Vi kommer stanna upp för en sekund,
blunda och minnas den underbara
vackra, brunögde pojken som lämnat oss
alldeles för tidigt.
Men det var ju det här du ville?
Eller hur?
Du fick ju faktiskt som du ville tillslut,
och när jag tänker så,
känns allting lite lite bättre.
Men, detta är en mardröm.
Och mardrömmen får inget
slut.
Fast jag vet att vi någon gång kommer
ses igen.
Det kommer dröja bra många år, men
det som känns som 80 år här nere på
jorden, är bara som ett par dagar där
uppe hos dig.
Men jag vill att du ska veta hur mycket
jag älskar dig..
Det är ofattbart mycket,
och jag kommer aldrig glömma dig
Bäckman!
Du är bäst, och du var nog t.o.m.
lite för bra för den här världen.
Vi ses i Nangiala,
o hälsa farfar.
*Håller hårt*
/Maria
Ge mig en vinterdrog
Ge mig allt du har
Kom nu, jag är kroniskt låg
Bara mörkret hörs
I ditt öga var en storm jag såg
Som sommarsnö
I döda vinkeln ser jag allt du gör"
15 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/trubblarn/338202544/
Visa toppen
Visa sidfoten