Tuesday 31 March 2009 photo 4/4
|
Det har hänt så himma mycket, nu bubblar allt upp som när man häller vatten i ett badkar med skum i..
Det känns helt jävla hopplöst, jag känner mej ensamast i värden även att jag vet att det finns så många här för mig?
Men hur länge?
Det finns vissa personer man saknar ur mycket man än har, dom som man vet att man glider ifrån, den man älskar fast att detär så jävla fel..
Har fått med det inne så himmla länge och inte kunnat få ut ngt alls, men nu nu kommer allt på en gång i stället.
Folk förstår nog inte riktigt hur allt ligger till, hur jävla hemskt det är att ens egna mamma väljer bort en.
Det känns så jävla hemskt, vistt vi bråkade hela tiden men du är och kommer alltid att vara min mamma, jag behöver dej.
Jag vill kunna veta att jag är välkommen hos dej, var det så här du ville ha det?
Det känns inte ens som att det är du, för ena dagen när jag pratar med dej så låter du possitiv och glad, eller ja självklart inte men det verkar som att vi ska kunna reda ut vårat.
Sen när du har pratat med honom går det inte längre hit eller dit.
Jag älskar dej mamma och vad du än tror så gör jag det, jag saknar dom få stunderna som vi hade ensamma för oss sjäva när vi kunde prata.
Jag trodde inte att det skulle vara så här hemsk, men hur fan skulle jag kunna leva kvar där och bara ta skit.
Att man alltid ska gå runt och se glad ut, jag vill inte, jag orkar inte för det stämmer ju ändå inte.
Det är inte så det fungerar!!
Nu ska jag gå och sätta mej på bakongen och bara låta allt komma ut.
Finns på mobilen...
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ttiildap/349816006/