July
Wednesday 6 January 2010 photo 2/2
|
Känn dej lycklig, så himla lycklig.
Du har funnit den bästa hästen som går att få.
Underbar är han så det finns inte att berskriva i ord.
Önskar att saker såg lite annorlunda ut så du kunde vara min.
Jag hoppas att du har det bra och att du trivs.
Att du blir förståd och ompysslad och behandlad som den prins du är.
Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och när du blir gammal surig pensionär ska du få komma till mig igen.
Kommer aldrig att glömma dej.
Dina framsteg på några månader.
Kontakten vi fick för 4 år sen när du bara var en liten skrutt.
Så många som har sagt att vi passade så bra ihop.
Du har alltid gjort vad jag har velat nästan som du läst mina tankar.
Ansträngt dej till det yttersta vad jag än begärt.
Vad alla än har sagt och tyckt om dej har jag bara skrattat, det är deras förlust att dom inte såg vilken kämpe och hur underbar du är.
En sån toppenhäst går inte att finna någonstans.
Hur jag än letar kommer det inte finnas någon mer som dej.
Ett tag hade jag inget häst intresse, utan ett Mr Tempest Will intresse.
Jag ville bara ha dej, det var inget nöje med andra hästar.
Men inget vara för alltid som man säger.
Du är inte MIN på ett papper och har aldrig varit men du är min inom mej.
Tilliten du gav till mig är det största som har hänt.
Trodde inte att det var möjligt med en sådan känsla.
När du var i närheten fanns en lycka som inte finns kvar.
Vi klarade allt tillsammans, vi är OSLAGBARA tillsammans.
Kvällen när Tina och Emila hade varit och ridit på karamell och sa att dom skulle till Tuta och kolla på hennes nya häst, Lillen.
Det bara flög igenom mej.
Lillen, Willy, Mr Tempest Will.
Stackars Tina måste ha trott att jag blivit sinnessjuk men nickade och sa ''Ja det tror jag''
Från Munkfors skriker jag och hoppar omkring som jag blivit galen.
Ja får jag återigen som svar.
Jag bara sprang runt och skrek och grät och visste inte vart jag skulle ta vägen.
Vad gör man?
Det var en sån lycko känsla, jag följde med och kollade på dej och du var lika fin som alltid!
Började rida dej ett par gånger i veckan.
Det slutade med att jag skötte dej varje dag.
Det är konstigt hur en häst kan bli så mycket och så betydelsefull, men så är det!
Tyck det är konstigt eller inte!
Jag flyttade och du med.
Nu står du så nära men ändå så långt bort.
Jag svir verkligen över att behöva lämna dej och därför har jag inte hälsat på dej.
Men i morgon ska jag vara stark och orka.
We are the perfectmatch !
Nu och föralltid.
Jag älskar dej Mr Tempest Will.
Mer än det borde vara möjligt att fästa sig vid ett djur, men du är så mycket mer.
Du var min bästa vän!
♥
♥
Visa toppen
Show footer