Tuesday 18 March 2008 photo 2/7
|
-Till Dig-
Vår bok har innehållit många tårar
blod som runnit nedför våra armar
tankar som kan döda
Så mycket har hänt oss på så kort tid
så många prövningar vi blivit utsatta för
men endå håller vi ihop
Min kropp var död, den var sliten och livlös
jag låg sönderslagen full med sår på glasbitar
som var intryckta i min ömma hud
dom gjorde mig illa, dom fick mig att blöda
men med dens föll jag över kanten
jag trodde det var slutet på min bok
att boken skulle slås igen såhär
men du började på ett nytt kapitell
mina ögon kunde se igen
du stod framför mig
kom fram till mig och drog dina fingrar genom mitt
slitna hår.
Glaset sårade dig inte, det var som om du inte märkte av mörkret runt om oss.
du hukade dig och drog försiktigt ur glaset från de djupa skårorna i min hud.
Torkade mina tårar och lade dig brevid mig.
Jag stirrade på dig med förvånade ögon
du bara log mot mig sedan viskade du
vi kommer alltid vara tillsammans
vad som än händer
tog mig i handen och såg in i mina ögon.
en kupa av ljus lös runt oss två mitt bland
all död och förödelse. Vi blev ett ljus som aldrig slocknade.
Vi har haft våra stunder
då vi gråtit tillsammans och de stunder vi skrattat.
vi är en och samma person
likt universum så har vår framtid inget slut
varje sekund, varje stund som går så kommer jag finnas för dig
du räddade mig från mitt förflutna, å jag står dig i evig tacksamhet.
TACK!
blod som runnit nedför våra armar
tankar som kan döda
Så mycket har hänt oss på så kort tid
så många prövningar vi blivit utsatta för
men endå håller vi ihop
Min kropp var död, den var sliten och livlös
jag låg sönderslagen full med sår på glasbitar
som var intryckta i min ömma hud
dom gjorde mig illa, dom fick mig att blöda
men med dens föll jag över kanten
jag trodde det var slutet på min bok
att boken skulle slås igen såhär
men du började på ett nytt kapitell
mina ögon kunde se igen
du stod framför mig
kom fram till mig och drog dina fingrar genom mitt
slitna hår.
Glaset sårade dig inte, det var som om du inte märkte av mörkret runt om oss.
du hukade dig och drog försiktigt ur glaset från de djupa skårorna i min hud.
Torkade mina tårar och lade dig brevid mig.
Jag stirrade på dig med förvånade ögon
du bara log mot mig sedan viskade du
vi kommer alltid vara tillsammans
vad som än händer
tog mig i handen och såg in i mina ögon.
en kupa av ljus lös runt oss två mitt bland
all död och förödelse. Vi blev ett ljus som aldrig slocknade.
då vi gråtit tillsammans och de stunder vi skrattat.
vi är en och samma person
likt universum så har vår framtid inget slut
varje sekund, varje stund som går så kommer jag finnas för dig
du räddade mig från mitt förflutna, å jag står dig i evig tacksamhet.
Comment the photo
hur kan du göra sådär med raderna för mej blir det bara mellanrum ^o) ?
FAN ALICE! Att du alltid ska få mig att gråta!:''''(
Du fick med ALLT i denna "saken" !! FAN ASSÅ! Men du glömde en sak, ...
HUR JÄVLA MYCKET DU HJÄLPT MIG! DU ÄR SÅ JÄVLA UNDERBAR ATT JAG INTE VET VAD JAG SKA GÖRA!!!
äLSKAR DIG FÖRALLTID!<'3333333333333
det enda du behöver göra är att aldrig lämna mig, tro på dig själv och lev tillsammans med mig <3
älskar dig lovisa <3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/unclefuqer/180981826/