October
Wednesday 6 August 2008 photo 1/7
|
Läs eller läs inte!
Jag stannar upp. En tår börja rinna, för jag inser att DU har fått mig att leva. Det är en ovanlig tår, en tung, som att den liksom har kännt sig instäng där i tårkanalen och äntligen får den komma ut. Den rinner riktigt sakta neråt, och jag torkar försiktigt bort den med min hand. Stängde av hjärnan, var det. Ja, en sekund bara. Ignorera det oranga ljuset som blinka på nedre deln av min dataskärm. Ljust som säger att någon vill mig något, oftast inte så viktigt. Men ibland till och med något livsavgörande. Det finns inget värre än när någon berättar att den mår skit, och man på andra sidan skärmen känner sig helt hjälplös.
Men denna gången ignorerara jag det, fortfarade. Jag iof att det bara var en som skrev: "hej :)" (men ändå ).
Måste få skriva detta innan jag ångrar mig.
Det senaste veckorna i mitt liv har det hänt mycket. Någon, DU har fått reda på min största mörka hemlighet. Eller ja, tagit reda på. Ingen idè att ni frågar om det.
Jag har inte berättat om det innan, när jag kanske hade behov av det. Så jag kommer inte berätta det nu heller. Tror inte att det beror på er, det beror bara på mig, jag klara inte av att berätta, inte nu i alla fall.
Och tro mig du behöver inte veta, du mår bättre av att inte veta. Förlåt men det är sant. och JAG mår bättre av att inte berätta.
Men nu vet en, och det är inte bara vem som helst. DU vet vem DU är, och jag kommer aldrig kunna tacka dig tillräckligt. För att stödjer mig, för att du fick mig att inse att det funkar inte att leva så. För att DU har fått mig att leva. Eller för att DU finns. DU tog inte avstånd och tyckte att jag var en idiot, DU fråga inte varför. DU bara sa att vi skulle fixa det. Du rädda mitt liv?! Ja. Herregud.
Jag kommer aldrig glömma känslan, när jag visste att DU visste. Jag kunde inte göra något. Jag kunde inte ljuga för dig. Det hade varit som att förneka att man kidnappat kungen, när hela sverige hade sett det i direktsändning på 22.00 nyheterna på 4.an, och dessutom hade man glömt att ge tillbaka hans krona, för den hade man kvar på huvudet.
Jag behövde aldrig förklara, jag kunde inte förneka, det gick inte, DU visste, DU hade hittat det ingen skulle hitta. Det ingen skulle få veta. Det ingen skulle få se, min hemlighet.
Ni fattar inte, förlåt. Men jag måste skriva detta för DU har fått mig att leva!
Jag kan inte tacka dig tillräckligt!
Dessutom är jag kär, eller mer? Jag har aldrig känt så här starka känslor för någon. Inte konstigt när personen är så Underbar, fantastisk och bäst om man tänker efter.
DU har räddat mitt liv, och DU har fått mig att känna riktig obeskrivligt stark kärlek, DU har fått mig att börja leva, DU betyder mest för mig.
DU ÄR VÄRLDENS BÄSTA POJKVÄN! <3
Jag älskar dig Jesper! Min kärlek till dig är större än allt som finns tillsammans <3
P.s förlåt om jag kommer vara lite off nu en tid, jag ska försöka tänka på mig själv lite mer. gaaaaaaaaaaaaa, usch! :( sa jag det däär? Tyvärr sant. Måste fixa lite saker. Förlåt för att jag inte kan berätta. Du som behöver veta kommer få veta okej? Snälla, fråga inte om det. Förlåt. Jag tänker på er alla alltid <3 d.s
Förlåt. Jag hatar att jag skriver detta egentligen, om detta raderas så vet ni varför.
Förlåt igen.
Jag stannar upp. En tår börja rinna, för jag inser att DU har fått mig att leva. Det är en ovanlig tår, en tung, som att den liksom har kännt sig instäng där i tårkanalen och äntligen får den komma ut. Den rinner riktigt sakta neråt, och jag torkar försiktigt bort den med min hand. Stängde av hjärnan, var det. Ja, en sekund bara. Ignorera det oranga ljuset som blinka på nedre deln av min dataskärm. Ljust som säger att någon vill mig något, oftast inte så viktigt. Men ibland till och med något livsavgörande. Det finns inget värre än när någon berättar att den mår skit, och man på andra sidan skärmen känner sig helt hjälplös.
Måste få skriva detta innan jag ångrar mig.
Och tro mig du behöver inte veta, du mår bättre av att inte veta. Förlåt men det är sant. och JAG mår bättre av att inte berätta.
Men nu vet en, och det är inte bara vem som helst. DU vet vem DU är, och jag kommer aldrig kunna tacka dig tillräckligt. För att stödjer mig, för att du fick mig att inse att det funkar inte att leva så. För att DU har fått mig att leva. Eller för att DU finns. DU tog inte avstånd och tyckte att jag var en idiot, DU fråga inte varför. DU bara sa att vi skulle fixa det. Du rädda mitt liv?! Ja. Herregud.
Förlåt igen.
Comment the photo
Fint skrivit Alexx <3333
Du har så rätt! :)
tack mona <3333333333333
Du betyder så otroligt mycket för mig!
<3
Massa kärlek till underbara dig <3
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/underbartyparty/248643324/
Visa toppen
Show footer