October
Monday 26 November 2012 photo 1/2
|
Ingen ser mig när jag sitter ensam i koridoren.
en tår rinner ner från min kind.
hör en persson skratta åt mig, jag reser mig upp och skriker åt honom - hur skulle de kännas om du skulle vara helt ensam och alla skratta åt dig?!?
han bara kolla på mig sen vände han sig om och gick.
när skolan slutat var jag på väg till mammas jobb för att vänta på en kompis killen som skratta åt mig tidigare sprang upp brevid mig och sa - förlåt för att jag skratta innan.
han följde mig till en bit på vägen till mamma han bad mig att stanna.
han gick fram till mig och kolla in i mina ögon och sa att han tyckte att jag var vaker.
jag börja gråta och han krama om mig och sa att jag inte skulle vara ledsen och jag sa att de var de finaste någon kille sagt till mig. han gick med mig resten av vägen till min mamma och när de var 100 meter kvar till henne så bad han mig stanna igen.
gick fram och kolla i mina ögon igen och kyste mig sen sa han att vi ses i skolan imorgon.
de underbaraste minnet jag har...
Annons
Visa toppen
Show footer