Wednesday 19 January 2011 photo 1/4
|
kap. 2
I Månens sken
Count hoppade fram på lätta tassar på berget.
-Kommer du letta, eller börjar det bli för jobbigt för dig? sa Count och vred sig om med retsam blick.
Letta muttrade nått och blottade sedan tänderna mot honom med bakåtstrukna öron.
-Håll käften och fokusera på vart du går, eller vill du få ännu en bula?
Det sista sade hon med hånfull röst.
Count vred surt på huvet och teg. dom fortsatte upp mot toppen, tillslut började det skymma.
-Leta upp en bra sovplats, medan jag går och jagar, sa Count och försvann in i mörkret.
Letta såg efter honom men fokuserade sig sedan på att hitta något lämpligt ställe, hon letade en lång tid utan seger.
För Count där emot gick jakten strålande, han hade lyckats fånga två harar och en ripa. När han inte kunde hitta mer tog han upp allt i munnen och kämpade med att släpa tillbaka det. När han kom tillbaka hade Letta turligt nog hittat en bra sovplats under en stor klippa.
-Middagen är serverad! ropade Count glatt och släppte ner bytena.
-Äntligen, jag svälter, stönade Letta och rev loss ena harens lår.
Dom åt under tystnad. Tillslut var dom klara. Count gick ut från den lilla grottan dom hade, han klättrade upp på klippan och såg upp mot månen.
Sedan kastade han huvudet bakåt i ett långt melodiskt yl, letta stämde in i ylet med klar röst, nedanför honom.
Sedan suckade Count som han brukade göra. Han hoppade ner till Letta som nu låg ner med slutna ögon. Ytterst försiktigt lade han sig ner bredvid henne med sitt huvud över hennes hals, hon morrade belåtet. Och där låg dom, i månens klara sken, tills morgonen kom.
Annons