May
Wednesday 19 November 2008 photo 1/1
|
Jaao, prov igår, idag och imorgon. Stress. Men ja, fick denna texten på SO:n och tyckte att den måste upp på bdb, eftersom det är något av det mest drastiska som någonsin hänt i denna värld, och det lever kvar. Dock inget tvång att läsa, haha. Idol hos Emelie på fredag också! Johan Palm ska UT.
Natten mellan den 9 och 10 november 1938 ägde pogromer rum i ett antal stora tyska städer. De oräkneliga rutor som krossades gav namnet Kristallnatten.
Den 7 november hade en sjuttonårig polsk jude, i desperation över att hans föräldrar fördrivits till en säker död, mördat ambassadsekreteraren på tyska ambassaden i Paris.
En tysk mördad av en jude.
- Därför skulle hela den judiska befolkningen sona.
Det ledde till de allvarligaste antisemistiska excesserna hittils.
På en gata i Berlin sparkades en 75-årig man ihjäl. På samma gata kastades två män ut ur fönstren inför ögon på barn och hustrur och krossades till döds. Ett antal judar i olika stadsdelar sköts ihjäl. I München jagades en man av nazihopen från våning till våning, tills han hoppade ut från ett takfönster och låg död på gatan. I Brandenburg tvingades hela den judiska befolkningen under piskslag löpa genom gatorna. På en plats jagades över hundra barn ut ur ett barnhem, som sedan låstes.
En fasansfull början till det som skulle leda till Förintelsen. Efter årtusenden av förföljelser och oförställbara pogromer följde "den slutliga lösningen" då judar, oavsett ålder, fattig eller rik, sjuk eller frisk, samlades upp som boskap och transporterades till industriellt högteknologiskt mördande, utan like i historien.
Symbolen för den såkallade civiliserade människans barbari blev Auschwitz.
Nobelpristagaren Kertész skriver att ingen aktiv eller passiv deltagare i detta brott blir skuldfri förrän det genomsyrat oss. Det kollektiva minnet kan inte glömma och enda sättet på vilket Auschwitz kan få ett värde är att vi lärt av historien. Aldrig mer.
Det ofattbara är att vi föga lärt.
Antisemitismen är på frammarsch. Den 9 november, den dag på året då judarna
minns denna sorgedag, har på senare år av alla årets dagar utvalts av framför allt vänstersympatisörer med Israelfientliga grupperingar, för att hålla demonstrationer mot rasism, vari framför allt Israel, läs judarna, utpekas som förövare och palestinier som offer.
Det har gått så långt att man talar om palestiniernas Förintelse. Så tycks den såkallat civiliserade världen, delar av kyrkan inte minst, söka avbörda sig sin skuldlast.
Nej vi har inget lärt. Historien upprepar sig.
Som inför nazismen och kommunismen blundar vi inför hotet av en tredje Totalitär-ism, som redan satt våldsspår i västvärlden.
Vi tycks ha antisemitismen, liksom medlöperiet, i generna.
Karin Rebel
Natten mellan den 9 och 10 november 1938 ägde pogromer rum i ett antal stora tyska städer. De oräkneliga rutor som krossades gav namnet Kristallnatten.
Den 7 november hade en sjuttonårig polsk jude, i desperation över att hans föräldrar fördrivits till en säker död, mördat ambassadsekreteraren på tyska ambassaden i Paris.
En tysk mördad av en jude.
- Därför skulle hela den judiska befolkningen sona.
Det ledde till de allvarligaste antisemistiska excesserna hittils.
På en gata i Berlin sparkades en 75-årig man ihjäl. På samma gata kastades två män ut ur fönstren inför ögon på barn och hustrur och krossades till döds. Ett antal judar i olika stadsdelar sköts ihjäl. I München jagades en man av nazihopen från våning till våning, tills han hoppade ut från ett takfönster och låg död på gatan. I Brandenburg tvingades hela den judiska befolkningen under piskslag löpa genom gatorna. På en plats jagades över hundra barn ut ur ett barnhem, som sedan låstes.
En fasansfull början till det som skulle leda till Förintelsen. Efter årtusenden av förföljelser och oförställbara pogromer följde "den slutliga lösningen" då judar, oavsett ålder, fattig eller rik, sjuk eller frisk, samlades upp som boskap och transporterades till industriellt högteknologiskt mördande, utan like i historien.
Symbolen för den såkallade civiliserade människans barbari blev Auschwitz.
Nobelpristagaren Kertész skriver att ingen aktiv eller passiv deltagare i detta brott blir skuldfri förrän det genomsyrat oss. Det kollektiva minnet kan inte glömma och enda sättet på vilket Auschwitz kan få ett värde är att vi lärt av historien. Aldrig mer.
Det ofattbara är att vi föga lärt.
Antisemitismen är på frammarsch. Den 9 november, den dag på året då judarna
minns denna sorgedag, har på senare år av alla årets dagar utvalts av framför allt vänstersympatisörer med Israelfientliga grupperingar, för att hålla demonstrationer mot rasism, vari framför allt Israel, läs judarna, utpekas som förövare och palestinier som offer.
Det har gått så långt att man talar om palestiniernas Förintelse. Så tycks den såkallat civiliserade världen, delar av kyrkan inte minst, söka avbörda sig sin skuldlast.
Nej vi har inget lärt. Historien upprepar sig.
Som inför nazismen och kommunismen blundar vi inför hotet av en tredje Totalitär-ism, som redan satt våldsspår i västvärlden.
Vi tycks ha antisemitismen, liksom medlöperiet, i generna.
Karin Rebel
Då kommer de tycka att judarna förtjänade det.
sånna särungar ärom.
._.
<3
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/wreck/297320917/
Visa toppen
Show footer