Thursday 27 March 2008 photo 4/4
|
Varför vego?
Allt oftare lyfts köttkonsumtionens negativa miljöpåverkan fram, nu senast Uppdrag granskning
(12/3 -08). Att välja vego är ett väldigt effektivt sätt att motarbeta
det hot klimatet är utsatt för, att byta glödlampor räcker inte.
- Att äta vegetariskt är ett väldigt relevant alternativ för den som
exempelvis vill minska utsläppet av klimatgaser, sade Annika
Carlsson-Kanyama, som deltagit i arbetet med FN:s senaste klimatrapport, till SvD i juli 2007.
Läs mer om kött och miljö längre ner på denna sida, i vår vilande blogg, på rattvismat.nu och klimathotet.net - och beställ ett gratis startpaket som hjälper dig komma igång med ditt nya liv som miljövän.
För djurens skull Varje
år dödas omkring 75 miljoner djur inom det svenska lantbruket. Inte nog
med det, omkring 5 miljarder fiskar får sätta livet till i Sverige
varje år. I de moderna djurfabrikerna är djurens miljöer onaturliga och
stressande. Den hårda aveln har gjort många djur extremt snabbväxande,
men också sjuka. I samband med djurtransporter skadas och dödas
tiotusentals individer varje år. De flesta djur slutar sina dagar på
stora, skrämmande fabriksslakterier där personalen arbetar under hård
tidspress och inte tar någon hänsyn till de enskilda djuren. Resultatet
är ett fruktansvärt lidande för ett oräkneligt antal djur.
Korna, kalvarna och tjurarna
I
Bregottreklamen gör korna inte annat än idylliskt betar tillsammans med
sina kalvar på gröna ängar. Sanningen är att kalven för det mesta tas
från kon strax efter födseln, vilket leder till saknad och sorg hos
båda djuren. Detta görs för att kons mjölk ska säljas till människor
istället för att ges till kalven. Under vinterhalvåret står de flesta
kor i Sverige uppbundna inomhus och kan bara stå upp eller ligga ner på
samma fläck. De som inte är uppbundna går lösa inomhus. Efter 4–5 år
anses mjölkkon ”utsliten” och dödas i förtid. 65 procent av nötköttet
som köps kommer från mjölkkorna och deras hankalvar.
Grisarna
Varje
år dödas cirka 3 miljoner grisar i Sverige. 99 procent av dessa lever
hela sina liv inomhus. Många ser solljus för första och enda gången när
slaktbilen kommer för att köra dem till slakteriet. Hangrisarna
kastreras strax efter födseln, utan bedövning. De små griskultingarna
skiljs från sin mamma vid en onaturligt tidig ålder. Boxarna är trånga
och grisarna saknar ofta strö. De svenska grisarna får inte utlopp för
sina naturliga behov av att böka, undersöka och röra på sig.
Hönorna
Av
Sveriges drygt 6 miljoner hönor lever över en tredjedel fortfarande i
små burar där de knappt har utrymme att sträcka ut vingarna. De
tillåtna burarna i Sverige är så kallade modifierade burar. De
innehåller sandbad, rede och sittpinne. Det låter kanske trevligt, men
buren är fortfarande liten och hönornas behov av att kunna röra på sig
har helt ignorerats. Av de hönor som slipper burarna, får de flesta
leva hela sina liv helt inomhus och i svår trängsel. Varje år kläcks
också 5 miljoner tuppkycklingar. Eftersom de inte producerar några ägg
så betraktas de som olönsamma och mals ner levande strax efter
kläckningen.
Kycklingarna
Kycklingkött
har blivit populär och billig mat. Men kycklingarna har fått betala
dyrt för det låga priset i frysdisken. De kläcks i maskiner och får
aldrig träffa sin mamma. De små kycklingarna växer så snabbt att benen
i många fall inte orkar bära den tunga kroppen. Kycklingarna växer upp
i stallar där över 30 000 individer kan trängas ihop. De tvingas gå och
ligga i sin egen avföring hela livet. Efter bara 35 dagar är det dags
för slakt. Tiotusentals fåglar dör redan under slakttransporterna. På
slakteriet hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt
medvetande. Sedan släpas deras huvuden genom ett elektriskt vattenbad,
avsett att bedöva, innan halsen skärs av i en maskin. Varje år dödas 70
miljoner kycklingar enbart i Sverige.
Fiskarna
Många
människor har svårt att identifiera sig med fiskar. Kanske är det för
att de saknar ansiktsuttryck och lever i vattnet där vi sällan ser dem.
Men forskning har visat att fiskar precis som andra djur kan känna
smärta och lida. Trots det utsätts de regelbundet för svårt lidande. De
fångas på krokar för "nöjes" skull, de kläms i fiskebåtarnas nät och
kvävs till döds när de dras upp i luften. Hanteringen och
slaktmetoderna på "fiskodlingarna" är också mycket plågsamma för
fiskarna. I Sverige dödas varje år omkring 5 miljarder fiskar. Man
pratar dock ofta om fiskar i kilo, inte om antal individer. Det säger
en del om synen på fiskar.
För miljöns och andra människors skull
”Det är väl min ensak om jag
äter kött?” Ja, så kan man förstås tänka – om man inte bryr sig om att
djuren dör. Men samtidigt inte. Det är nämligen inte bara djurens liv
det handlar om. Ditt val av mat påverkar många fler människor än du kan
ana – faktiskt hela vår jord. Ta vattnet som ett exempel. Färskvatten
är en av vår tids stora miljö- och överlevnadsfrågor. Ungefär en
miljard människor saknar tillgång till färskt dricksvatten. Samtidigt
innebär köttproduktionen ett enormt slöseri med denna viktiga
bristvara. Köttätandet är också en stor energitjuv. I studien ”Vegan,
vegetarian, allätare” från Sveriges Lantbruksuniversitet (1997) visade
det sig att vegankosten var den mest energisnåla kosten. Vegankosten:
- medförde de lägsta utsläppen av metan, ammoniak och kväve.
- krävde minst energi att framställa (nötkött kräver 15 gånger mer energi än baljväxter).
- använde knappt hälften av åkermarkarealen jämfört med blandkosten (1 000 m² istället för 2 300 m² per person).
Visste du att:
- Djuruppfödningen bidrar med
18 procent av växthusgasutsläppen? Det är mer än vad hela
transportsektorn, inklusive flyget, bidrar till.
- Sojabönor är mycket näringsrika baljväxter som kan användas
till många vegetariska produkter. Men istället för att livnära
människor används 80 procent av all världens soja idag till att föda
upp djur till köttproduktion.
- I USA används 70 procent av all odlad majs till djurfoder,
liksom 66 procent av Sveriges spannmål. År 2004 importerades dessutom
293 000 ton sojabönor för att användas till djurfoder.
- Det krävs mer än fem gånger så mycket vatten för att producera ett kilo kött jämfört med ett kilo vegetabilier.
- Jordbruket och djuruppfödningen är två av de största källorna
till kväveutsläpp i Sverige. Kväveutsläppen medför övergödning av våra
sjöar och vattendrag. Övergödningen leder till fiskdöd och förstörda
havs- och sjöbottnar.
- Bakterier som blir resistenta mot antibiotika är
huvudsakligen ett resultat av antibiotikaanvändningen i djurindustrin.
Förhållandena i dagens djurfabriker ökar dramatiskt riskerna för att
virus och bakterier ska sprida sig mellan djur och människor.
Sanningen är enkel: Varje
gång du väljer bort falukorven och istället tar sojakorven räddar du
inte bara djurliv. Du räddar också en bit av jorden och frigör vatten,
energi, odlingsmark och mat till människor som har ett desperat
överlevnadsbehov. Något att fundera på!
Somliga är oroliga över
att våra landskap skulle växa igen om vi inte längre åt kött eftersom
betesdjuren då skulle försvinna. Men enligt Sveriges
Lantbruksuniversitet skulle köttkonsumtionen kunna minska med 75–80
procent utan att upprätthållandet av de naturliga betesmarkerna behövde
äventyras. Och det finns andra sätt att lösa problemet. Redan nu jobbar
djur som landskapsvårdare. De får kost och logi mot att de betar av
landskapet – utan att behöva slaktas efter några månader. Nästan alla
grisar föds upp inomhus i trånga stallar. Det leder inte bara till
lidande för djuren – koncentrationen ger även miljöproblem.
För din egen hälsas skullForskningen
visar att vegetarisk mat är bra för hälsan. Veganer och vegetarianer är
mindre drabbade av övervikt/fetma, högt blodtryck, hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Deras livslängd
är några år längre än den genomsnittlige blandkostarens.
"Vegetarianer har den bästa kosthållniingen. De har den lägsta frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar av alla grupper i landet."
William
Castelli, läkare och chef för Framingham Health Study, en av de största
och längsta epidemiologiska studierna över kostvanor och hjärtsjukdomar
någonsin
"Det finns mängder av vinster att göra med en vegetarisk kost. Argumenten för dem är odiskutabla."
Michael Sjöström, MD, chef för Enheten för preventiv näringslära på Karolinska Insitutet
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,1598179&_dad=portal&_schema=PORTAL
Varför vego?
Allt oftare lyfts köttkonsumtionens negativa miljöpåverkan fram, nu senast Uppdrag granskning (12/3 -08). Att välja vego är ett väldigt effektivt sätt att motarbeta det hot klimatet är utsatt för, att byta glödlampor räcker inte.
- Att äta vegetariskt är ett väldigt relevant alternativ för den som
exempelvis vill minska utsläppet av klimatgaser, sade Annika
Carlsson-Kanyama, som deltagit i arbetet med FN:s senaste klimatrapport, till SvD i juli 2007.
Läs mer om kött och miljö längre ner på denna sida, i vår vilande blogg, på rattvismat.nu och klimathotet.net - och beställ ett gratis startpaket som hjälper dig komma igång med ditt nya liv som miljövän.
Korna, kalvarna och tjurarna
I Bregottreklamen gör korna inte annat än idylliskt betar tillsammans med sina kalvar på gröna ängar. Sanningen är att kalven för det mesta tas från kon strax efter födseln, vilket leder till saknad och sorg hos båda djuren. Detta görs för att kons mjölk ska säljas till människor istället för att ges till kalven. Under vinterhalvåret står de flesta kor i Sverige uppbundna inomhus och kan bara stå upp eller ligga ner på samma fläck. De som inte är uppbundna går lösa inomhus. Efter 4–5 år anses mjölkkon ”utsliten” och dödas i förtid. 65 procent av nötköttet som köps kommer från mjölkkorna och deras hankalvar.
Grisarna
Varje år dödas cirka 3 miljoner grisar i Sverige. 99 procent av dessa lever hela sina liv inomhus. Många ser solljus för första och enda gången när slaktbilen kommer för att köra dem till slakteriet. Hangrisarna kastreras strax efter födseln, utan bedövning. De små griskultingarna skiljs från sin mamma vid en onaturligt tidig ålder. Boxarna är trånga och grisarna saknar ofta strö. De svenska grisarna får inte utlopp för sina naturliga behov av att böka, undersöka och röra på sig.
Hönorna
Av Sveriges drygt 6 miljoner hönor lever över en tredjedel fortfarande i små burar där de knappt har utrymme att sträcka ut vingarna. De tillåtna burarna i Sverige är så kallade modifierade burar. De innehåller sandbad, rede och sittpinne. Det låter kanske trevligt, men buren är fortfarande liten och hönornas behov av att kunna röra på sig har helt ignorerats. Av de hönor som slipper burarna, får de flesta leva hela sina liv helt inomhus och i svår trängsel. Varje år kläcks också 5 miljoner tuppkycklingar. Eftersom de inte producerar några ägg så betraktas de som olönsamma och mals ner levande strax efter kläckningen.
Kycklingarna
Kycklingkött har blivit populär och billig mat. Men kycklingarna har fått betala dyrt för det låga priset i frysdisken. De kläcks i maskiner och får aldrig träffa sin mamma. De små kycklingarna växer så snabbt att benen i många fall inte orkar bära den tunga kroppen. Kycklingarna växer upp i stallar där över 30 000 individer kan trängas ihop. De tvingas gå och ligga i sin egen avföring hela livet. Efter bara 35 dagar är det dags för slakt. Tiotusentals fåglar dör redan under slakttransporterna. På slakteriet hängs kycklingarna upp och ned i fötterna vid fullt medvetande. Sedan släpas deras huvuden genom ett elektriskt vattenbad, avsett att bedöva, innan halsen skärs av i en maskin. Varje år dödas 70 miljoner kycklingar enbart i Sverige.
Fiskarna
Många människor har svårt att identifiera sig med fiskar. Kanske är det för att de saknar ansiktsuttryck och lever i vattnet där vi sällan ser dem. Men forskning har visat att fiskar precis som andra djur kan känna smärta och lida. Trots det utsätts de regelbundet för svårt lidande. De fångas på krokar för "nöjes" skull, de kläms i fiskebåtarnas nät och kvävs till döds när de dras upp i luften. Hanteringen och slaktmetoderna på "fiskodlingarna" är också mycket plågsamma för fiskarna. I Sverige dödas varje år omkring 5 miljarder fiskar. Man pratar dock ofta om fiskar i kilo, inte om antal individer. Det säger en del om synen på fiskar.
För miljöns och andra människors skull
Somliga är oroliga över att våra landskap skulle växa igen om vi inte längre åt kött eftersom betesdjuren då skulle försvinna. Men enligt Sveriges Lantbruksuniversitet skulle köttkonsumtionen kunna minska med 75–80 procent utan att upprätthållandet av de naturliga betesmarkerna behövde äventyras. Och det finns andra sätt att lösa problemet. Redan nu jobbar djur som landskapsvårdare. De får kost och logi mot att de betar av landskapet – utan att behöva slaktas efter några månader. Nästan alla grisar föds upp inomhus i trånga stallar. Det leder inte bara till lidande för djuren – koncentrationen ger även miljöproblem.
"Vegetarianer har den bästa kosthållniingen. De har den lägsta frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar av alla grupper i landet."
William Castelli, läkare och chef för Framingham Health Study, en av de största och längsta epidemiologiska studierna över kostvanor och hjärtsjukdomar någonsin
"Det finns mängder av vinster att göra med en vegetarisk kost. Argumenten för dem är odiskutabla."
Michael Sjöström, MD, chef för Enheten för preventiv näringslära på Karolinska Insitutet
Comment the photo
<span style="font-family: andale mono; color: #99cc00; font-size: small;">
Korna, kalvarna och tjurarna
I
Bregottreklamen gör korna inte annat än idylliskt betar tillsammans med
sina kalvar på gröna ängar. Sanningen är att kalven för det mesta tas
från kon strax efter födseln, vilket leder till saknad och sorg hos
båda djuren. Detta görs för att kons mjölk ska säljas till människor
istället för att ges till kalven. Under vinterhalvåret står de flesta
kor i Sverige uppbundna inomhus och kan bara stå upp eller ligga ner på
samma fläck. De som inte är uppbundna går lösa inomhus. Efter 4–5 år
anses mjölkkon ”utsliten” och dödas i förtid. 65 procent av nötköttet
som köps kommer från mjölkkorna och deras hankalvar.
man kan välja krav som alternativ med. :)
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/wasabiivick/185001215/