February
Wednesday 1 April 2009 photo 1/2
|
<p align="center">Analys Ondskan
Jan Guillou skriver om en ung pojkes uppväxt under 50-talet. I boken får vi veta direkt från början att pojken blir misshandlad av sin far som utför de olika smärtsamma processerna under njutning. Antagligen för att angreppen på sin son får honom att känna sig maktfull och stark. I filmen får vi också se att pojken vid namn Erik blir misshandlad men jag tycker inte att det framgår lika väl där att fadern tycker om det i och med att scenerna oftast visar Eriks lidande ansikte och hatiska ögon. I filmen ser man mer av Eriks fysiska smärta än hans psykiska tankesätt att se på sin far antagligen för att det är mer spännande för personerna som ser på filmen .
Det står mycket mera om Eriks skola innan Stjärnberg och hans ‘’rang’’ på denna skola. Man fick veta mera om hans identitet och på vilket sätt han såg på makt. Han var skolevelernas makthavare och utnyttjade detta på flera sätt. Han och hans gäng tvingade eleverna att ge de pengar och om de inte lydde hans order så vart de nedslagna. För att inte vara rädd under slagsmålet tänkte han på sin pappa vilket fick honom att koka av ilska och det vart genast mer rått och kallt. En annan gång ( i boken) får man veta att gänget misslyckades med ett snatteri och vände sig mot Erik och skyllde allt på honom. Detta fick skolan att gå till punkt och spricka med Eriks våld och brottslighet, även fast han var en duktig elev så vart han relegerad från skolan. I filmen vart han direkt reglerad efter ett slagsmål.
Det jag reagerade mycket starkt på var att rektorns oerfarenhet om följderna en person får efter misshandel och sa då till Erik att ‘’sådana som du är ondskan själva och det du skulle behöva var ett rejält kock med stryk’’. Detta utspelar sig även i filmen och har en viktig betydelse för detta ekar i Eriks huvud och han förstår inte varför han är ond, detta blir även en av vändpunkterna för nu börjar han fundera.
I både filmen och boken kommer Erik hem och hans mamma har fixat in han på en mycket disciplinerad skola som ligger en bit bort, Stjärnberg. Hans ser fram emot att åka dit för att slippa sin pappa och för att börja om på nytt, ett liv utan slag och skrik. Allt verkar perfekt och det märktes att Erik hade höga förhoppningar, det fanns även någonting på skolan som kallas för kamrat uppfostran, det betydde att lärarna inte slog eleverna utan att eleverna uppfostrade varandra. Senare får vi veta att det inte är så fantastiskt som de verkar.
I skolan presenterar sig en fjärdering som heter Silverhielm för Erik och visar runt honom i skolan. Allt verkar bättre än förväntat, Erik träffar sin rumkompis Pierre och det är den här biten jag tycker om mest. Två helt olika människor med helt olika bakgrunder som har format de till egendomliga personer finner varandra med en gång. Motsatser dras ju till varandra som det sägs och i det här fallet så stämmer det totalt. Erik och Pierre blir goda vänner och de kämpar igenom skoltiden tillsammans. Erik blir klassad som den nya och bråkiga killen. Han vägrar ta så kallade peppisar som är ett nedvärderande och våldsamt. Erik vägrar lyda de äldre och får med sig även Pierre. Detta får han sedan sota för när han får sina straff men han ger inte upp. I både boken och filmen visas det tydligt att Erik växer som människa och har hög moral. I boken är det självklart mer detaljerat men de framgår tydligt i båda delarna.
Huvudpersonen är ju självklart Erik som är en modig och uttrycksfull ung kille. Han ser på livet ur ett annat perspektiv än de flesta i hans ålder. Han älskar att motionera och får mycket stimulans av detta. Han är även smart och tänker steget före nästan hela tiden. Han är en stark person som utvecklas successivt under hela historien. Han blir en mognare person som fattar mer vuxna beslut.
Pierre är nästa viktiga person. Han är en mycket osäker och tålmodig person som är väldigt sofistikerad för sin ålder. Han utvecklas också under historien men mer åt det våldsamma hållet. Han kan absolut se vad som är rätt och fel och har en otroligt hög moral men förstår att allting kan lösas med kommunikation.
Silverhielm är det tredje och sista personen jag beskiver. Han är makt kåt och vill ha allas rädsla som han anser är respekt. Han utnyttjar läget och när inte Erik gör som han blir befallen till vet inte Silverhielm vad han ska ta sig till och ofta går det över styr. Han verkar inte ha någon spärr i huvudet. Jag tror han är mycket osäker och vet inte vilka andra resurser än våld man kan ta till.
I boken utspelar sig handlingen under tiden innan Sjärnberg och tiden under Sjärnberg som mest. I filmen är det nästan bara under i Sjärnberg det utspelar sig. Ondskan utspelar sig under Eriks grundskoletid, ca sista året. Miljön beskrivs som typiskt 50-tal måste jag verkligen säga och i filmen är det också typiskt 50-tal med det mörka furuträt och mönstrade tapeterna samt möblerna. Man kunde nästan känna den lite instängda och unkna lukten miljön utstrålade.
Jag tycker handling är sannolik i gammeldags Sverige, förutom att Sjärnbergs lagar övervägde svearikets lagar. Eriks reflektioner i boken är verkliga vilket kanske är författarens åsikter också. På detta sätt så kommer författaren in med sitt språk, han använder sig inte så mycket av just metaforer men han tar citat ur andra böcker som Erik och Pierre läser ifrån. Jan använder sig av moget språk samtidigt som den kan läsas av yngre och fånga deras uppmärksamhet. Jag tycker inte att han härmar någon annan författare utan han har sitt eget språk och sina egna uttryck detta visar att han vet vad han skriver om och jag uppfattar inga tvekande meningar.
Jag tror denna bok skrevs för att få människor, stora och små att förstå hur allvarliga följder våld kan ge. Att ungdomar behöver ansvar från vuxna och någon att se upp till. Samtidigt kan de behöva en hjälpande hand och någon som bestämmer. Jag uppfattade denna bok som kall och rå vilket de flesta tycker. Mycket stannar kvar i huvudet och man får sig en ren tanke ställare.
Denna bok borde nästan alla att läsa för att de som har åsikter om våld kanske kan ändra de till något mer förståligt och empatiskt. Människor dömer snabbt även om de inte vet fakta. Med denna bok lär de inse att skenet bedrar och kanske förstår de dem människor som är inblandade i våld från allas perspektiv.
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/whereiam/350016379/
Visa toppen
Show footer