Sunday 16 August 2009 photo 1/2
|
Sunday 16 August 2009 photo 1/2
|
Idag var första dagen på Råbocksjakten och sista dagen med Wiktor innan han flyttar.
Självklart vill jag med ut och jaga! Något jag aldrig gjort innan. Vi hade kollat pass några dagar innan och sett en fin udda sextaggare gå på just detta fält.
Klockan 03.40 ringde alarmet. Ovanligt pigg var jag, trodde egentligen inte att jag skulle komma upp men det var inga problem. Adrenalinet flödade redan igenom kroppen.
Vinden låg dock helt fel denna morgon. Det blåste utifrån fältet in mot skogen där tornet stog, men vi smög dit ändå. Wiktor var säker på att Råbocken skulle känna vittring av oss. När vi suttit i tornet i 2 minuter kommer våran lilla bock vandrandes. Han kom från fältet in mot skogen där vi satt. Vilken tur! han hade inte sett oss när vi smygit i skogsbrynet! Ett skott och bocken föll till marken.
Vi var båda ivriga att gå ner och ta en titt på bocken och just när vi ställde oss upp för att klättra ner dök det upp ännu fler rådjur. En get med ett kid, och två smaldjur. dessa får man inte skjuta än så vi satt bara och tittade på dem. Plötsligt så syns två rådjur till. Dessa var bockar, en pinnbock och en gaffelbock. De slogs aldeles för långt ifrån oss, och dessutom på en annans jaktmark. Inget skott där.
Plötsligt blir rådjuren skrända och skuttar iväg i full fart. Över vallen kommer nämligen ett tjugotal vildsvin springandes, rakt in i säden mot oss. Alla kom dock inte enda fram till jakttornet. Bara storsuggan med alla kultingar och en tjejgris som inte fått kultingar (heter något knöligt som jag inte kommer ihåg).
Wiktor tar sikte med sin 222 och tänker att han nog kan skjuta den mindre av de två stora, och det kunde han. Andra skottet. Suggan hon for in i skogen bakom vårat jakttorn och där stannade hon i en timme drygt. Grymt läskigt att sitta imellan den suggan och kennes kultingar. Säden var nämligen upp till höften på mig och när hon sprang där så syntes hela hennes rygg och huvud! Hon ropade hela tiden på kultingarna som gång på gång försökte ta sig igenom säden till skogsbrynet. Skott tre, fyra och fem avfyrades och tre kultingar föll till marken.
Wiktor kunde ha skjutit fler men han hade bara med sig sex skott och ville ha ett i reserv i fall att han bara skadeskjuter. Skulle han haft ett starkare vapen än 222 skulle han kunnit skjuta de stora galtarna som kom ett tag senare.
Trotts brist på skott och överflöd av byte så var han riktigt nöjd. Han har aldrig skjutit fler än ett djur när han jagat innan och bocken var den finaste han någonsin skjutit.
Jag bringade nog lite tur allt ;)
Varning för nästa bild!
Är du känslig för blod och döda djur så titta inte. Vill inte att någon ska känna sig illa till mods.