Sunday 1 July 2012 photo 1/2
|
Ni har inte fått så mycket uppdatering om Iors och mina träningar nu på ett bra tag, men idag hade vi en riktig intressant stor utmaning. Förmodligen det svåraste vi någon gång har gått igenom. Så tänkte berätta lite om det, vill ni inte läsa så är det bara bläddra förbi, men om någon mer har samma problem så kan det ju vara lite inspiration hur ni kan lösa det :) Blir nog ganska långt, men jag tog stor lärdom av det här, så det hoppas jag att ni kan göra med! :)
Jag kanske har missat att berätta det, jag har ingen aning, men det går iaf en ny häst här nu, Julias sommarhäst Dansa, och ior är ledaren i hagen så han har varit superstressad och är helt fast i att beskydda sin flock från henne. Så när vi har vart ute själva har han bara stressat velat tillbaka till flocken.
idag tänkte jag ut och skritta lite i halsring bara för att ta det lugnt med honom, och han var faktiskt ganska lugn till en början. Tills Dansa gnäggade efter honom. Då höjde han huvudet och ville bara tvärvända tillbaka, och där började det.
Jag fortsatte iaf skritta en bit men Ior sicksackade över vägen hela tiden och stirrade bara bakåt, så jag valde att hoppa av och leda honom istället. Då började jag inse att han kommer inte lugna sig om han inte får annat att tänka på, så jag gjorde så att varje gång han stirrade bakåt så skickade jag fram honom i trav, bara någon meter och bad honom sedan att skritta igen. Gjorde om detta tills han började tänka framåt istället.
när han slutligen hade gått fint några min, så tänkte jag att då får han som belöning att vi vänder hemåt igen, och han får gå in till hagen. så jag vände och han går relativt lugnt. men nej så lätt var det inte, för då gnäggar dansa igen och han stressar framåt och när jag ber honom stanna börjar han bara steppa och dra framåt. Så jag började likadant som innan, men denna gången hjälpte det inte. Jag funderade på hur jag skulle få honom på andra tankar, så jag började tricka lite med honom. Superkul tyckte han! och han lugnade sig fort, så vi gick sakta hemåt igen. Väl vid hagen står Dansa för att möta oss. Och Ior bara ser henne så blir han stressad igen, tricka funkar inte nu för han har fullt fokus på Dansa...
så vi börjar gå hemifrån igen och vi kommer tillbaka till ruta ett där vi började. Jag börjar vid det här laget bli riktigt irriterad på att han inte kan stå still när jag ber honom, och röt till på honom en gång. Stort misstag! Ingen ide att skälla på en stressad och osäker häst, det blir bara värre. Så jag stannade och bara stod ett tag för att jag skulle lugna mig. Det är ju klart att om jag är en lika stressad, irriterad och instabil ledare så väljer ju inte han att följa mig och lyssna på mig. Näe jag kände mig okej igen började jag fokusera på honom igen. Denna gången inget spring, utan han skulle bara stå still. Jag började be honom att sänka huvudet, och detta tog ett bra tag innan han fattade eftersom att vi inte har tränat på "sänka huvudet" innan. Men han förstod tillslut. Så mitt mål blev att han skulle stå still med lågt huvud utan att göra NÅGONTING. Problemet var att även om han sänkte huvudet så kollade han fortfarande runt, nosade på mina fötter, åt gräs o.s.v. Och så helt plötsligt slängde han upp huvudet igen och stirrade runt.
Så jag började att be honom sänka huvudet igen, men denna gången höll jag kvar ena handen lite läst på nacken på honom för att visa att jag inte ville att han skulle höja huvudet, och andra handen på sidan av hans huvud och för att visa att han skulle stå rakt och inte för långt ner heller. NU började han tänka vad jag ville. Och vipps, nu tänkte han och stog still istället för att stressa. Så när han hade stått så ett tag släppte jag honom, och då höjde han ju huvudet igen. Bad honom sänka igen, och släppte. ända tills han stog så helt själv utan att jag rörde honom. Då började jag gå hemåt igen. Han följde efter, och efter bara några meter gjorde vi samma sak igen, sänka och bara stå. Så höll vi på hela vägen hem. Så väl vid hagen såg han Dansa som gnäggade. Då bar höjde jag handen lite för att lägga på nacken på honom för att be honom sänka, men så långt hann jag inte innan han själv sänkte huvudet. Då gick vi tillbaka till hagen så att jag kunde släppa honom.
Hela den här proceduren med att stå och göra ingenting tog ungefär en och en halv timme. Bara sänka huvudet och göra absolut INGENTING, inte titta på något, inte lukta på något, stå still, slappna av och inte äta. Tänk att det var det jobbigaste vi har gjort någon gång! Haha där ser man, det får vi visst jobba mer på, men det slutade bra iaf.
Det jag behöver tänka på här är att jag ska hålla mig lugn hela tiden, inte stressa för det är ju klart att han inte väljer att följa mig då. Jag måste visa mig värdig, trygg och stabil ledare. Det ar väldigt intressant att se hur det går att lösa ett problem genom att inte göra nåt! :)
Annons
Camera info
Camera NIKON D3000
Focal length 150 mm
Aperture f/4.2
Shutter 1/500 s
ISO 320