Thursday 22 January 2009 photo 1/1
|
Zynkop, Zigge, Han var en stjärna - det var han faktiskt.
Han gjorde allt med hjärtat, han visste hur han skulle göra.
Varjegång vi gick in på banan, gjorde han det med en vilja och en glädje somman sällan ser, han gjorde alltid sitt bästa. Det var inte alltid deträckte hela vägen ut, men ofta.
festivalen lyckades vitillsammans, riktigt bra. Han ställde upp som den gentleman han var ochhoppade otroliga språng även om jag själv kanske inte alltid la perfektoch även om jag bara hade ena stigbygeln kvar. det var den enda nollanvi hann göra på 1,20.
det var hela tiden målet innan sommaren.
nu kommer det inte mer tid. för han drabbades.vi drabbades.
detvar det sista vi hann prestera tillsammans den regniga dagen på hemmabanan med alla man kännde som stöd och åskådare. det var fint, detvar det.
men ändå, var det tvunget att ta slut där? vi hade såmycket kvar att visa och ge. det vet jag.det känns förjävligt. var deträttvisst?
det kanske fanns någon poäng med det, men jag har mycket svårt att se den isånnafall.
förtjänade vi verkligen detta?
Detsista jag såg av honom idag var inte den hästen jag tidigare har sett,han såg hemsk ut, han låg i sitt blod, men han var iallafall lugn. Hanled inte längre, han var borta. borta och sprang på sin gräsäng medsolen skinande på hans glänsiga päls.
detta är inget som borde ha fått hända. Han var för bra för att vara sann. Allt var för perfekt. han kämpade in i det sista.
det var för bra för mig, det var det.
jag vet inte vad jag ska säga, det finns inga ord för den sorg jag känner.
Zigge, du var min stjärna du var mitt allt. det ska du veta.
jag kommer aldrig glömma dig, platsen i mitt hjärta kan ingen ta ifrån dig.
Jag älskar dig - vila i frid.
Han gjorde allt med hjärtat, han visste hur han skulle göra.
Varjegång vi gick in på banan, gjorde han det med en vilja och en glädje somman sällan ser, han gjorde alltid sitt bästa. Det var inte alltid deträckte hela vägen ut, men ofta.
festivalen lyckades vitillsammans, riktigt bra. Han ställde upp som den gentleman han var ochhoppade otroliga språng även om jag själv kanske inte alltid la perfektoch även om jag bara hade ena stigbygeln kvar. det var den enda nollanvi hann göra på 1,20.
det var hela tiden målet innan sommaren.
nu kommer det inte mer tid. för han drabbades.vi drabbades.
detvar det sista vi hann prestera tillsammans den regniga dagen på hemmabanan med alla man kännde som stöd och åskådare. det var fint, detvar det.
men ändå, var det tvunget att ta slut där? vi hade såmycket kvar att visa och ge. det vet jag.det känns förjävligt. var deträttvisst?
det kanske fanns någon poäng med det, men jag har mycket svårt att se den isånnafall.
förtjänade vi verkligen detta?
Detsista jag såg av honom idag var inte den hästen jag tidigare har sett,han såg hemsk ut, han låg i sitt blod, men han var iallafall lugn. Hanled inte längre, han var borta. borta och sprang på sin gräsäng medsolen skinande på hans glänsiga päls.
detta är inget som borde ha fått hända. Han var för bra för att vara sann. Allt var för perfekt. han kämpade in i det sista.
det var för bra för mig, det var det.
jag vet inte vad jag ska säga, det finns inga ord för den sorg jag känner.
Zigge, du var min stjärna du var mitt allt. det ska du veta.
jag kommer aldrig glömma dig, platsen i mitt hjärta kan ingen ta ifrån dig.
Jag älskar dig - vila i frid.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/winterbarn/322630725/