Tuesday 28 September 2010 photo 2/2
|
Önskades att läsa:
En saga
Jag stirrar ut genom fönstret, några löv faller ner från träden och jag suckar, men så säger matteläraren att vi slutar, och så är skoldagen slut.
Jag skyndar mej bort till skåpen och hämtar mina böcker, och där står han, där står Viktor (fråga inte, jag bara kom och tänka på namnet).
"Hej", säger han och ler.
"Hej, du har väll språk nu?", säger jag.
"Jaa, fast jag ska till tandläkaren, och du ska väll till stallet så vi kan följas åt till korsningen", sa han.
Jag behövde inte ens tänka.
"Jo, det kan vi väll."
Jag var en av dom få som gick franska och dom andra hade redan gått hem, så det var bara vi som gick på skolgården.
Vi pratade hela vägen ner till korsningen, och när vi stannade så ville Viktor ha en kram av mej.
Hela vägen till stallet svävade jag som på små fluffiga moln.
Väl framme vid stallet hördes sparkande i boxdörrarna och arga skrianden.
Det var dom två nya hästarna, dom hade kommit kvällen innan och var fortfarande upprörda.
Jag nickade hej till Amy som ägde stallet och också tre av hästarna.
Den ena var Moondancer, hennes egna trogna häst sen flera år tillbaka, och dom två nya, dom var ännu namnlösa efter att ha hämtats från vildmarken.
Amy log och såg samtidigt besvärad ut.
Jag visste redan varför, det var dom nya hästarna, det var alltid jobbigt i början, det var inte dom första hästarna hon räddade.
Jag försvann in till Kleopatra, hon hade bara varit min i två månader men tack vare Amys hjälp hade hon blivit en ny häst.
Kleo gick fram till mej och blåste varmluft i mitt ansikte, jag kliade henne i manen och tog på henne grimman.
Amy sa att jag snart inte skulle behöva den längre.
Vi gick ut på fältet, och jag funderade på vad vi skulle göra, men kom inte på något, istället hoppade jag upp på Kleos rygg och lät henne bestämma.
Hon var en vacker knabstrupper som på något sätt hamnat på helt fel ställe, en ridskola.
Hon hade varit väldigt säregen och kallats istadig och dum i huvet, men hon var bara rädd, och osäker
Jag log när hon själv styrde in på en mossig stig, här hade jag bara ridit en gång, första gången jag red henne, då hade vi skrittat här, och jag visste att rundan skulle bli lång, den tog runt en timme att skritta
När vi svängde upp på vägen såg jag Viktor, bodde han här?
Jag kände paniken växa och hoppades att vi skulle passera obemärkta.
Men, en häst med järnskor låter
Viktor tittade upp från sin cykel, och gick mot oss.
Han såg först på mej och sen på Kleo.
"Ska du inte ha träns?", sa han undrande.
Jag skakade på huvudet, och han ville veta allt om Kleo.
Det slutade med att jag fick hjälpa honom upp på hennes rygg och gå brevid dom.
Framme vid stallet stannade vi, Viktor gled försiktigt av den hala hästryggen, och följde med mej in.
När jag skulle gå hem tog Viktor tag i min arm.
"Är jag en bra vän?", sa han.
"Ja", sa jag lite förvånat
"Får jag följa med dej till stallet imorgon efter skolan"
Jag tvekade, imorgon skulle jag hjälpa Amy med dom nya.
"Jag ska hjälpa Amy med dom nya, men du kan gärna titta på"
Han log, sa hejdå och gick hem.
Jag såg efter honom och tänkte, du är en bra vän, men jag skulle vilja vara mer än vänner
Annons
Comment the photo
Anonymous
Thu 30 Sep 2010 16:50
bra, mera? Måste ha fortsättningen :D
Wisehorses
Tue 28 Sep 2010 21:16
Tack :D
Dock inte så "renskriven", skulle kunna göras mkt bättre om jag ville, men tja, jag är liksom lite "upptagen" av mina tankar
Dock inte så "renskriven", skulle kunna göras mkt bättre om jag ville, men tja, jag är liksom lite "upptagen" av mina tankar
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/wisehorses/473313349/