mars
fredag 21 januari 2011 bild 2/2
|
Min fina, det är så sjukt hur vi utvecklats
För ett halvår sen var jag osäker på varför du gjorde saker, och när du skulle göra dom, men nu är jag trygg med dej, vi pratar ibland, det är inte många ord, men några ord, ibland, jag vill inte alltid prata, det vet du, du litar på mej, du skyddar mej, du ser till så att jag mår bra.
Idag gick jag ut och mådde riktigt dåligt, jag la mej ner i hästhagen, stirrade upp i den stjärnklara himlen och sjöng, sjöng allt jag hade inom mej, i slutet kom du, du lyssnade, men du förstog inte mina mänskliga ord, inte vad jag vet iaf, ändå lyssnade du, du ställer dej över mej som en skyddande ängel, jag pratar med dej, men inte för att få svar.
Så händer det, du sänker ditt huvud ännu lite, ner i min famn och trycker din mule mot min kind, jag tror jag ska dö av lycka.
Jag reser mej, du vill inte att jag ska gå, jag säger att jag inte ska gå och jag säger jag måste men jag vill inte. Jag är så dum och du är så smart, du säger bara helt enkelt "stanna då" så stannar jag oh så myser vi lite till.
Jag berättar inte allt men, jag är rätt så överlycklig över detta ändå :''3
Annons
Visa toppen
Visa sidfoten