Saturday 29 May 2010 photo 8/30
|
7 december
Knappt hade Draco hunnit somna och börjat drömma om svunna tider förrän han väcktes av en stor skräll. Han satte sig upp.
"Harry?" frågade han ut i mörkret.
"Harry?!" hördes en upprörd hes röst från fönstret. "Förväxlar du mig med ärrhuvudet?!"
"Eh… vem är du?" frågade Draco och drog upp täcket lite högre upp över bröstet.
"TÄND!" röt rösten, och rummet flödade i ljus. Draco skrek till vid åsynen av Voldemort i sitt sovrum.
"Vad gör du här?!"
"Vad jag gör här? Vad jag gör här? Jo, det ska jag berätta! Jag är hitsänd för att vara… vad sa de? Just det, nuvarande julens… ande. Ew. Oh, well. Jag är ju hellre här än där… Du borde väl inte fråga förresten, du är ju bitter så det förslår, du borde väl vara glad över att få julaftonsnatten förstörd så du kan sova hela juldagen!"
"Aaf… ddhj… vad… jag trodde du var…"
"Död? Bortgången? Att jag kolat vippen? Jojomensan, det har jag också. Jag kommer inte kunna göra mer skada i den här världen, tyvärr. Jag är förvisad till Narnia." Voldemort pausade för att rysa och spotta tre gånger över axeln. "Kan du tänka dig, Narnia? Förstår inte vad de tänkte med."
"Narnia?" sa Draco försiktigt.
"Narnia. Sagolandskapet. Voldemort i Narnia. Bara tanken är ju så skrattretande att man kan bli sinnessjuk för mindre, då kan du ju tänka dig hur jag mår när jag bott där i åtta år. Jag har inte längre alla pjäser på schackbrädet, så att säga."
"Men vad gör du här? Vi har väl aldrig hånglat?" Voldemort spärrade upp ögonen och ramlade bak i ren förskräckelse.
"Hånglat? Nej vid Grindewalds namn, varför skulle vi ha gjort det?"
"Men Harry… Potter var här innan och visade när vi… öh… var på Hogwarts."
"Jahaja, men om du hade lyssnat på vad jag sagt så hade du hört att jag är nuvarande julens ande, och du och jag låg ju knappast i sänghalmen för en kvart sen, eller hur?" Både Draco och Voldemort verkade vilja kräkas av bara tanken.
"Men kom nu", sa Voldemort otåligt. "Vi har inte hela natten på oss! Eller jo, det har vi ju… Huh, ju längre vi håller på desto mindre tid behöver jag spendera i Narnia… Ta god tid på dig, för all del, knyt gärna skorna två gånger! Men sen bär det av…"
Knappt hade Draco hunnit somna och börjat drömma om svunna tider förrän han väcktes av en stor skräll. Han satte sig upp.
"Harry?" frågade han ut i mörkret.
"Harry?!" hördes en upprörd hes röst från fönstret. "Förväxlar du mig med ärrhuvudet?!"
"Eh… vem är du?" frågade Draco och drog upp täcket lite högre upp över bröstet.
"TÄND!" röt rösten, och rummet flödade i ljus. Draco skrek till vid åsynen av Voldemort i sitt sovrum.
"Vad gör du här?!"
"Vad jag gör här? Vad jag gör här? Jo, det ska jag berätta! Jag är hitsänd för att vara… vad sa de? Just det, nuvarande julens… ande. Ew. Oh, well. Jag är ju hellre här än där… Du borde väl inte fråga förresten, du är ju bitter så det förslår, du borde väl vara glad över att få julaftonsnatten förstörd så du kan sova hela juldagen!"
"Aaf… ddhj… vad… jag trodde du var…"
"Död? Bortgången? Att jag kolat vippen? Jojomensan, det har jag också. Jag kommer inte kunna göra mer skada i den här världen, tyvärr. Jag är förvisad till Narnia." Voldemort pausade för att rysa och spotta tre gånger över axeln. "Kan du tänka dig, Narnia? Förstår inte vad de tänkte med."
"Narnia?" sa Draco försiktigt.
"Narnia. Sagolandskapet. Voldemort i Narnia. Bara tanken är ju så skrattretande att man kan bli sinnessjuk för mindre, då kan du ju tänka dig hur jag mår när jag bott där i åtta år. Jag har inte längre alla pjäser på schackbrädet, så att säga."
"Men vad gör du här? Vi har väl aldrig hånglat?" Voldemort spärrade upp ögonen och ramlade bak i ren förskräckelse.
"Hånglat? Nej vid Grindewalds namn, varför skulle vi ha gjort det?"
"Men Harry… Potter var här innan och visade när vi… öh… var på Hogwarts."
"Jahaja, men om du hade lyssnat på vad jag sagt så hade du hört att jag är nuvarande julens ande, och du och jag låg ju knappast i sänghalmen för en kvart sen, eller hur?" Både Draco och Voldemort verkade vilja kräkas av bara tanken.
"Men kom nu", sa Voldemort otåligt. "Vi har inte hela natten på oss! Eller jo, det har vi ju… Huh, ju längre vi håller på desto mindre tid behöver jag spendera i Narnia… Ta god tid på dig, för all del, knyt gärna skorna två gånger! Men sen bär det av…"