Fick ett litet ryck och tänkte därför skriva om självskadebeteende.
Ni behöver inte läsa om ni inte vill, tvingar ingen!

Självskadebeteende är olika typer av destruktiva handlingar som man gör mot sig själv. Det är alltså med mening, skadan ska vara avsiktlig liksom, det räknas inte som ett självskadebeteende om man skär sig i samband med att man lagar mat, en olyckshändelse med andra ord. Syftet med att göra illa sig själv är inte att försöka begå självmord, tvärt om så ska det vara som en hjälp när man har fallit för långt ner. Det gör att man kan ta sig ur svåra motgångar i livet.

Det är svårt att dra en gräns mellan självskadning och självmordsförsök, självskadebeteende är oftast steget bättre än ett självmorsförök (ganska självklart). Att skada sig själv är inte bara att skära sig, utan också att ta droger, dricka farliga saker och att "slå sig själv" dvs slå mot något hårt så att någonting inne i kroppen går sönder.

Säger man åt någon som är självskadeberoende att sluta så får man oftast svar som "ja jag ska" "mh" eller något helt annat som jag tycker är mer rimligt "fråga hur jag mår, säg inte att jag ska sluta. Jag är i ett beroende, då kan man inte bara sluta". Jag är själv självskadande och vet hur det är, längtan till rakbladen, längtan till att se det öppna såret fullt med blod, känslar som uppstår när rakbladet går igenom huder, ja allt.
Dom flesta som har "skärt" sig någon gång (inte alls djupt alltså) säger att dom förstår och har varit där själva.
Men i själva verket så har dom inte en aning, dom vet bara hur det börja, det börjar ju med några små små märken efter rakbladet eftersom att rädslan tar över, det slutar med djupa köttsår, men dit kommer dom aldrig, därför säger jag att dom bara vet hur det börjar!

Det är svårt att sluta med ett sånt dåligt beroende, visst ingenting blir ju bättre, men man har ju alltid någonting där som får en själv på andra tankar och som gör att man kommer bort från verkligheten åtminstånde en liten stund. Så upplever jag det iaf!

Jag vet också att alla vänner man har runt omkring mår jätte dåligt för det här, men man måste få vara lite självisk ibland, dom här vännerna är säkert fullt medvetna om att deras vän inte mår bra och vet inte vad hon/han ska göra för att få bort ångesten längre, men dom måste ändå ha någon slags sympati för personen som skadar sig, man måste glömma bort att man inte mår bra utav att se såren, man måste stötta och hjälpa personen i fråga och bära upp honom/henne igen. Det kommer aldrig gå över annars, det blir bara värre och värre och tillslut kanske döden tränger sig förbi, det är ingen som vet!

Jag är som sagt själv självskadande så jag vet ju hur det går till, jag vet hur det är att sitta med rakbladen i händerna och skära igenom armarna.. Jag vet hur det är att känna hur ångesten tar över, jag vet hur det känns när man ligger där med ett öppet sår, när ångesten och den sköna känslan har försvunnit, man blir helt skakig och börjar klandra sig själv för att man gjorde det.
Jag har oftast självmordstankar, men det går ju aldrig så långt, den främsta anledningen är väll för att jag rent ut sagt är rädd för döden, ni får tycka vad ni vill men nu har ni det svart på vitt. Ni kommer aldrig förlora mig även om jag skriver ganska ofta att jag verkligen inte orkar mer och tänker ta mitt liv. Visst en dag kanske det stämmer men inte än på länge, min rädlsa kommer sitta kvar, det vet jag helt säkert. Men just då jag skriver att jag vill ta mitt liv så skriver jag bara vad jag känner just då, sekunden efter kommer den där rädslan igen och tar över mig helt.
Jag har kommit över många stunder då jag har haft ångest tillsammans med mina rakblad och tänker fortsätta med det tills den dagen kommer då jag käner att jag kan lägga allting bakom mig och vända om med någon annan handling att göra när jag får ångest, kanske börja skriva som jag för den delen redan gör en del.

Men mitt såkallade mål är iaf att känna mig frisk och levande igen, som för 2 år sedan. Så allting var så jäkla bra, då när jag mådde bäst och hade ett starkt självförtorende. Dit ska jag komma även om det måsta ta flera år, för det vet jag at det kommer göra, ångest blir man inte av med bara sådär utan tvivel!

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

miinnastromberg Sat 7 Apr 2012 16:21

<3
Jag kan säga att jag faktiskt vet mer än bara början med självskadande.. det börjar alltid så ytligt men tillslut om man inte slutar hugger man i armen så hårt det går. Och ja, då blir det oftast djupa sår.. så jag vet hur det är med självskadebetenden. Och du, fortsätt kämpa och håll dig kvar! Du kommer lyckas och vara skit glad när du övervunnit skiten, och ja, det kommer ta sin tid. Men tro mig, det är värt det! Bra att du har mål att kämpa efter Becka!

January 2013

February 2013

Uploader

Taggad med

Geo tag

Photos from visitors

Part of an album

Camera info

Comment the photo

Information

Photos

Support

Sponsrade artiklar