January
Friday 30 January 2009 photo 1/1
|
Såg en film förut, varav detta;
.Du måste bara vara vaken.
-Vad betyder det?
Allt vi behöver veta äger rum mitt framför ögonen på oss. Vi har våra illusioner om andra, våra förhoppningar-och de kan förblinda oss. Men slutet finns alltid där i början.
Men gör det verkligen det, finns slutet alltid där i början?.. Jag vet inte. Men jag kan inte sluta grubbla över just den meningen. Måste verkligen allt som börjar dåligt även sluta dåligt?... Jag vet inte.
Något som jag däremot vet är att livet är kort. Det är för kort för att gå och grubbla över sådant där. Det enda man kan göra är att se, inte gå och blunda för sanningen. Men det är inte bara det man måste kunna. Följande sak är ännu viktigare. Man måste även kunna hantera sanningen. Det är viktigt. Och det är svårt.
Nu har jag skrivit om flera gånger, bara för att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig. Jag vet inte hur jag ska skriva helt enkelt. Jag vet vad jag vill säga men jag kan inte få det att låta rätt. Har rundgång, vilket är jobbigt.
Men. Ta vara på varje ögonblick. Le emot folk som ni möter. Hälsa på de som ni hatar. Tillåt er gråta när det går åt helvete. Ifrågasätt när ni inte fattar. Ta för er när tillfälle ges. Sök det jobb ni vill ha. Planka in på krogar om ni känner för det. Ring vem som helst, när som helst. Flirta med "den" även om det känns hopplöst. Lev enbart på pizza. Skaffa den bil du vill ha, skit i fördomar. Flytta utomlands. Bli president. Kyss den du tycker om, även om personen i fråga kanske inte uppskattar det. Gört GÖRT! Och visa de du tycker om, att du uppskattar de! Berätta för de hur mycket de betyder. För det kanske är den sista chansen som du får.
Själv så missade jag en del av denna viktiga del och nu är det praktikt taget för sent. Nu börjar en nytt kapitel i den berättelsen och det innebär en ekande fråga i mitt huvud; Hade det kunnat förebyggas om jag sagt något tidigare? va va VA VA? Har ännu inte vågat ställa frågan högt, för jag är rädd för svaret. Det är tur att man inte gråter tårar av guld. Jag hoppas, jag hoppas att det kan bli lättare snart.
För inget varar för evigt och ingen kommer någonsin att finnas där för dig för evigt heller.
.Du måste bara vara vaken.
-Vad betyder det?
Allt vi behöver veta äger rum mitt framför ögonen på oss. Vi har våra illusioner om andra, våra förhoppningar-och de kan förblinda oss. Men slutet finns alltid där i början.
Men gör det verkligen det, finns slutet alltid där i början?.. Jag vet inte. Men jag kan inte sluta grubbla över just den meningen. Måste verkligen allt som börjar dåligt även sluta dåligt?... Jag vet inte.
Något som jag däremot vet är att livet är kort. Det är för kort för att gå och grubbla över sådant där. Det enda man kan göra är att se, inte gå och blunda för sanningen. Men det är inte bara det man måste kunna. Följande sak är ännu viktigare. Man måste även kunna hantera sanningen. Det är viktigt. Och det är svårt.
Nu har jag skrivit om flera gånger, bara för att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig. Jag vet inte hur jag ska skriva helt enkelt. Jag vet vad jag vill säga men jag kan inte få det att låta rätt. Har rundgång, vilket är jobbigt.
Men. Ta vara på varje ögonblick. Le emot folk som ni möter. Hälsa på de som ni hatar. Tillåt er gråta när det går åt helvete. Ifrågasätt när ni inte fattar. Ta för er när tillfälle ges. Sök det jobb ni vill ha. Planka in på krogar om ni känner för det. Ring vem som helst, när som helst. Flirta med "den" även om det känns hopplöst. Lev enbart på pizza. Skaffa den bil du vill ha, skit i fördomar. Flytta utomlands. Bli president. Kyss den du tycker om, även om personen i fråga kanske inte uppskattar det. Gört GÖRT! Och visa de du tycker om, att du uppskattar de! Berätta för de hur mycket de betyder. För det kanske är den sista chansen som du får.
Själv så missade jag en del av denna viktiga del och nu är det praktikt taget för sent. Nu börjar en nytt kapitel i den berättelsen och det innebär en ekande fråga i mitt huvud; Hade det kunnat förebyggas om jag sagt något tidigare? va va VA VA? Har ännu inte vågat ställa frågan högt, för jag är rädd för svaret. Det är tur att man inte gråter tårar av guld. Jag hoppas, jag hoppas att det kan bli lättare snart.
För inget varar för evigt och ingen kommer någonsin att finnas där för dig för evigt heller.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/yeesboxallright/325668634/
Visa toppen
Show footer