Wednesday 8 April 2009 photo 1/1
|
Varsågod, its all yours. SITT.
Utöver röran så händer det något.
Media genomgick nyss sin största skräll någonsin, utan att det märktes. Jag och Erika har kärlek på temat till projektarbetet nästa år. Herregud, det kan vara värt det. Jag har nog även en början på min musikvideo. Att Erik lovat mig att ställa upp var bra (Y).
Jag såg min mentor idag, OJ! Det var en smärre chock.
Jag har klippt mig, så nu ser jag igen.
Vädret var rätt kasst idag.
Jag är lite smått irriterad på min textlärare och då brukar jag kunna komma överens med de flesta. Vet inte om det är ömsesidigt. Ser ju ljust ut.
Har fått tandläkartid, vanlig undersökning tror jag. Och då måste man väl ta upp att jag inte kan äta som vanligt folk. Jaha. Och då måste man säkert göra något åt det. Jag gjorde ett försök för några månader sedan. Jag vill inte göra om det. Den som har lidit alla helvetes kval, "vrålat och skrikit", nästan klättrat baklänges ur stolen och nära inpå gråtit av ren smärta och förtvivlan och blivit tillsagd: ta det lugnt, andas ANDAS, räkna till tre. Du är duktig!-- Och efteråt varit nära att svimma av antagligen syrebrist, rädsla och smärta. Ja, den vet vad jag pratar om.
Kom i alla fall levande därifrån. Eller levande och levande, helt förstörd. Lätt vit som ett lakan, knappt rakt gående. Var nära att jag bara satte mig på trottoaren och ringde på hjälp. Dock gjorde jag inte det, nej jag gick hem och sedan till skolan.
Ska det göras igen, får de söva mig. Bedövning räcker inte.
Jag vill ringa ett samtal som drar ut på tiden länge lääääääänge. Men det gör jag inte, för jag vågar inte. Jag vill att samtalet ska ringa mig, hur lät det? Knappast logiskt. :/
Nästa stop --> SÄNGEN.
Utöver röran så händer det något.
Media genomgick nyss sin största skräll någonsin, utan att det märktes. Jag och Erika har kärlek på temat till projektarbetet nästa år. Herregud, det kan vara värt det. Jag har nog även en början på min musikvideo. Att Erik lovat mig att ställa upp var bra (Y).
Jag såg min mentor idag, OJ! Det var en smärre chock.
Jag har klippt mig, så nu ser jag igen.
Vädret var rätt kasst idag.
Jag är lite smått irriterad på min textlärare och då brukar jag kunna komma överens med de flesta. Vet inte om det är ömsesidigt. Ser ju ljust ut.
Har fått tandläkartid, vanlig undersökning tror jag. Och då måste man väl ta upp att jag inte kan äta som vanligt folk. Jaha. Och då måste man säkert göra något åt det. Jag gjorde ett försök för några månader sedan. Jag vill inte göra om det. Den som har lidit alla helvetes kval, "vrålat och skrikit", nästan klättrat baklänges ur stolen och nära inpå gråtit av ren smärta och förtvivlan och blivit tillsagd: ta det lugnt, andas ANDAS, räkna till tre. Du är duktig!-- Och efteråt varit nära att svimma av antagligen syrebrist, rädsla och smärta. Ja, den vet vad jag pratar om.
Kom i alla fall levande därifrån. Eller levande och levande, helt förstörd. Lätt vit som ett lakan, knappt rakt gående. Var nära att jag bara satte mig på trottoaren och ringde på hjälp. Dock gjorde jag inte det, nej jag gick hem och sedan till skolan.
Ska det göras igen, får de söva mig. Bedövning räcker inte.
Jag vill ringa ett samtal som drar ut på tiden länge lääääääänge. Men det gör jag inte, för jag vågar inte. Jag vill att samtalet ska ringa mig, hur lät det? Knappast logiskt. :/
Nästa stop --> SÄNGEN.
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/yeesboxallright/353172525/