January 2012
Den här går ut till er alla som säger att ni känner mig, men ingen vet vem jag är, inte ens mina vänner. Nej, ni känner inte mig, ni vet inte vem jag är. Hat, svek och tårar, välkommen till
I flera dagar, i flera år, har jag vandrat, i samma spår. Men jag har hållt mitt huvud högt, och kallat mig själv stark. Men allting går bara sönder så jag faller ner mot marken. Som jag ståt
Jag trodde att jag betydde någonting för dig, men hur kunde jag vara så blind att jag gick på det? Jag levde i lögner, all the fucking time. Vad fan ska jag göra när hjärtat är fullt med sår
Jag vakna mitt I natten, känner känslan som igår Som fick mej falla ner på knä, och be en bön att mina sår Ska läkas med åren, att det finns något mer Jag vill tro att de finns änglar, som
Jag har kämpat Jag vill inte ge upp min vän Men allt går åt helvete Jag faller igen Som att vara inlåst I ett rum Utan något ljus Så känns de när man vet att man aldrig hittar ut Denna gropen