January
Sunday 3 May 2009 photo 3/6
|
Ny sorts djävul, sa fan, fick se sotarn
Blankt omöjligt, sa fan,
skulle lugga en flintskallig präst.
Det blir därefter, sa prästen, döpte barnet
för tre skilling.
Känner ni igen klangen, flickor,
sa prästen, slog veken i predikstolen
Här skall blod flyta, sa gardisten, bet huvudet av lusen.
Vi rullar oss i stoftet,sa talmannen, kysste majestätet på handen.
Titta in när hon tittar ut, sa hökarn åt pigan.
Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan.
I min smak ä kodynga bäst, sa trädgårdsmästaren.
Djäklar i det blecket, sa plåtslagaren.
Ombyte förnöjer, sa skräddarn, kysste hustrun.
Du är lycklig du, sa skräddarn när käringen körde ut katten på julaftonen.
Jag arbetar på allas undergång, sa skomakarn.
Det är både ynkligt och löjligt, sa han som snöt sig och fick näsan i hand.
Ändamålet helgar medlen, sa han som torkade sig med tolvskillingsedeln.
Damerna först, sa han som var mörkrädd.
Vad bryr jag mig om vad som händer bakommin rygg, sa han som fick en fot i ändan.
Är det inte det ena så är det det andra,sa kärringen som blödde näsblod.
Kommer dag så kommer råd, sa han som föll i brunn.
Det var fan så segt, sa han som åt rävstek.
Nu lär vi te igen, sa han som piska käringen.
Här skall fan sitta, sa han som kom i rävsaxen.
Jag förstår, sa han som ingenting begrep.
Det värmer ändå något, sa flickan, pinka i strumporna.
Vad du är ful där jag är grann, sa flickan,fick se pojken naken.
Min mun men inte min mus, förrän vi varit i Guds hus,sa flickan till fästmannen.
Låt mig hanterarn som är van, sa flickan.
Det var rätt åt mig, sa flickan, vad hade jagi drängstugan att göra.
Jag får tacka alla som hjälpt till, sa flickan vid barndopet
Blankt omöjligt, sa fan,
skulle lugga en flintskallig präst.
Det blir därefter, sa prästen, döpte barnet
för tre skilling.
Känner ni igen klangen, flickor,
sa prästen, slog veken i predikstolen
Här skall blod flyta, sa gardisten, bet huvudet av lusen.
Vi rullar oss i stoftet,sa talmannen, kysste majestätet på handen.
Titta in när hon tittar ut, sa hökarn åt pigan.
Det hör inte hit, sa domarn om rättvisan.
I min smak ä kodynga bäst, sa trädgårdsmästaren.
Djäklar i det blecket, sa plåtslagaren.
Ombyte förnöjer, sa skräddarn, kysste hustrun.
Du är lycklig du, sa skräddarn när käringen körde ut katten på julaftonen.
Jag arbetar på allas undergång, sa skomakarn.
Ändamålet helgar medlen, sa han som torkade sig med tolvskillingsedeln.
Damerna först, sa han som var mörkrädd.
Vad bryr jag mig om vad som händer bakommin rygg, sa han som fick en fot i ändan.
Är det inte det ena så är det det andra,sa kärringen som blödde näsblod.
Kommer dag så kommer råd, sa han som föll i brunn.
Det var fan så segt, sa han som åt rävstek.
Nu lär vi te igen, sa han som piska käringen.
Här skall fan sitta, sa han som kom i rävsaxen.
Jag förstår, sa han som ingenting begrep.
Det värmer ändå något, sa flickan, pinka i strumporna.
Vad du är ful där jag är grann, sa flickan,fick se pojken naken.
Min mun men inte min mus, förrän vi varit i Guds hus,sa flickan till fästmannen.
Låt mig hanterarn som är van, sa flickan.
Det var rätt åt mig, sa flickan, vad hade jagi drängstugan att göra.
Jag får tacka alla som hjälpt till, sa flickan vid barndopet
Visa toppen
Show footer