Sunday 29 May 2011 photo 219/253
|
Haha mitt objektiv kan inte fokusera när det regnar. Kult!
Jao. Dagen började lite halvstressigt. Britta kom vid 8 och låste upp. 7 min över satt vi i bilen med färdiglastad ponny utan att ha stressat ihjäl oss. Hur bra?
Det pissregnade när vi kom fram, blev typ sjukt otaggad. Att rida i regn är verkligen inte kul öht. Det slutade typ precis när jag började rida fram så det var fett skönt!
På framridningen var hon rätt fin. Inget att fundera över egentligen, hon hoppade bra, tog alla hjälper osv. Sen kom vi in på banan och då dog hon? Fick verkligen rida som en gris fram till varje hinder och trots det så hoppade hon jättestoppigt, kröp intill på nästan alla hinder. Kändes förjävligt verkligen så jag satsade inget i omhoppningen. Ville bara komma runt med ponnyns självförtroende i behåll. Det kändes typ som att hon inte fattade att hon skulle hoppa eller nåt. + att det var rätt maxat. Knas och sjukt obehagligt med tanke på att hon har haft problem med frambenen. Tror inte alls att det var det men den tanken finns alltid i bakhuvudet.
Efter det ställde vi in henne i transporten ett tag medan vi fikade. Så himla bra att hon kan stå där helt själv utan att lacka :D
Diskuterade lite med Fanny och beslutade att ta på mig sporrar till nästa klass. Sätta mer galopp kändes ju verkligen som en bra grej.
På framridningen till den här klassen var hon typ som innan. hade lite bättre tryck i henne bara så hon hoppade iaf lite bättre. Inne på banan gav jag mig verkligen fan på att hon inte skulle lägga av så jag satt mest och gasade runt och det gick verkligen ljusår bättre än klassen innan. Inte det vackraste världen har skådat direkt men nu tyckte både hon och jag att det var kul att hoppa så då blev ju bjudningen därefter. Skrittade henne typ en kvart och sen var det omhoppning. De hade maxat två hinder till typ 95 så jag hoppade fram på den höjden också. Rejsade runt lite, tog två språng och gick ut igen. När jag gick in på banan kändes hon rätt trött, nästan precis som första klassen. Så jag gasade på fram till första hindret men så kom vi jättefel och hon stannade. Kändes skit eftersom hon verkligen inte är en stopphäst. Menmen, man kliver inte över 95 cm från stillastående. Red på igen och visst stod hon emot men rumt kom vi och vi avslutade med ett bra språng på sista hindret (jättehögt) så jag är inte speciellt ledsen hehe :p
Är ganska nöjd med dagen ändå. Inte det bästa vi har åstadkommit direkt men Tia försökte så gott hon kunde och jag är ju inte alls van vid höjden så jag får se det som rutin i bagaget eller nåt. Man kan ju inte vara bäst jämt ;P
Annons
Part of an album
Camera info
Camera NIKON D5000
Focal length 85 mm
Aperture f/4.2
Shutter 1/400 s
ISO 640
Comment the photo
Gambia
Sun 29 May 2011 19:37
roligt Frida :)
Ston är som dom är, det är bara acceptera och göra det bästa utav situationen ;P
Ston är som dom är, det är bara acceptera och göra det bästa utav situationen ;P
16 comments on this photo