July
Wednesday 18 November 2009 photo 1/1
|
Oskar Holm...
Älskade vän, vart befinner du dej just nu? Mår du bra? Hör du oss? Ser du oss? Det finns så många frågor som man vill ha svar på fast man inte kan. Jag känner än idag hur saknaden svider, hur mycket vi längtar efter dina kramar du gav oss. Jag önskar jag kunde fått träffa dej igen. Bara en gång. För hade jag fått det, hade jag aldrig, aldrig någonsin släppt dej. Då hade du varit nere hos oss på jorden för alltid. Jag hoppas du har det bra där uppe. Jag vet att du sitter & vakar över oss. Ger oss tro hopp & kärlek. Det är nog du som ger alla tur, som verkligen vill gott. Det fanns ingen som dej Oskar. Du var helt underbar. Helt speciell.. Jag tänker ofta på dig. Väldigt ofta. Hela tiden faktiskt. Saknaden går inte att beskriva. Kommer aldrig glömma när vi fick beskedet om att du var borta. Du lämnade oss. Allt gick så snabbt. Hann inte säga hejdå. Kommer aldrig glömma din begravning.. Det var det värsta jag NÅGONSIN varit med om i hela mitt liv. Jag satt där i tårar tillsammans med klassen. När vi tog vårt sista förväl var det som om hela livet stannade upp. Mina sista ord var mellan dig och mig. Dom kommer bara alltid vara mellan dig och mig, ingen annan. Men att se den blåa lilla kistan där i kyrkan var inte rätt! Varför tog gud ängeln ifrån oss? Jo, för han saknade dej. Men nu är det vi, 100-tals folk här nere på jorden som saknar dig. Varje sekund så tänker jag på dig och mig när vi satt och du skämtade om att du skulle spy. Varför gjorde du så? Allt blev så allvarligt. Jag har alltid hatat sjukhus sen dess. Alltid.. Hade dom kunnat så hade dom räddat dej det vet jag. Men alltid när jag ser lund sjukhus kollar jag bort. Jag klarar inte av att se det. Jag kan verkligen inte det! Du har alltid varit min bästa bästa vän, & det kommer du alltid vara. Ska försöka ta mig ner till havet i kivik nåndag. Försöka få svar på mina frågor.. Jag hoppas jag kan det. Det är allt jag vill!
Var du än är, över mig, bredvid mig, framför mig eller bakom mig - så hoppas jag du har det bra! Hoppas du slipper lida som du gjorde när du fick din canser. Jag älskar dig så mycket. Saknaden är så himla stor.
.. idag skulle du blivit hela 14 år. Det fick du inte. Du lämnade oss alldeles för tidigt. Bara 10 år gammal lämnade du oss i stor saknad och sorg. Ingenting, INGENTING kan ersätta den plats i mitt hjärta som du har. Ingenting kan ersätta sorgen. & även om du inte syns, så vet jag att du finns här bland oss. Kanske brevid mig just nu, vad vet jag? Kanske ser du detta jag skriver nu. Hoppas det iallafall! Men hur som helst -
.. Grattis på 14 år dagen gubben!
Vila i frid, världens bästa Oskar Holm. <3
1995 - 2005 , saknaden är enorm..
Älskade vän, vart befinner du dej just nu? Mår du bra? Hör du oss? Ser du oss? Det finns så många frågor som man vill ha svar på fast man inte kan. Jag känner än idag hur saknaden svider, hur mycket vi längtar efter dina kramar du gav oss. Jag önskar jag kunde fått träffa dej igen. Bara en gång. För hade jag fått det, hade jag aldrig, aldrig någonsin släppt dej. Då hade du varit nere hos oss på jorden för alltid. Jag hoppas du har det bra där uppe. Jag vet att du sitter & vakar över oss. Ger oss tro hopp & kärlek. Det är nog du som ger alla tur, som verkligen vill gott. Det fanns ingen som dej Oskar. Du var helt underbar. Helt speciell.. Jag tänker ofta på dig. Väldigt ofta. Hela tiden faktiskt. Saknaden går inte att beskriva. Kommer aldrig glömma när vi fick beskedet om att du var borta. Du lämnade oss. Allt gick så snabbt. Hann inte säga hejdå. Kommer aldrig glömma din begravning.. Det var det värsta jag NÅGONSIN varit med om i hela mitt liv. Jag satt där i tårar tillsammans med klassen. När vi tog vårt sista förväl var det som om hela livet stannade upp. Mina sista ord var mellan dig och mig. Dom kommer bara alltid vara mellan dig och mig, ingen annan. Men att se den blåa lilla kistan där i kyrkan var inte rätt! Varför tog gud ängeln ifrån oss? Jo, för han saknade dej. Men nu är det vi, 100-tals folk här nere på jorden som saknar dig. Varje sekund så tänker jag på dig och mig när vi satt och du skämtade om att du skulle spy. Varför gjorde du så? Allt blev så allvarligt. Jag har alltid hatat sjukhus sen dess. Alltid.. Hade dom kunnat så hade dom räddat dej det vet jag. Men alltid när jag ser lund sjukhus kollar jag bort. Jag klarar inte av att se det. Jag kan verkligen inte det! Du har alltid varit min bästa bästa vän, & det kommer du alltid vara. Ska försöka ta mig ner till havet i kivik nåndag. Försöka få svar på mina frågor.. Jag hoppas jag kan det. Det är allt jag vill!
Var du än är, över mig, bredvid mig, framför mig eller bakom mig - så hoppas jag du har det bra! Hoppas du slipper lida som du gjorde när du fick din canser. Jag älskar dig så mycket. Saknaden är så himla stor.
.. idag skulle du blivit hela 14 år. Det fick du inte. Du lämnade oss alldeles för tidigt. Bara 10 år gammal lämnade du oss i stor saknad och sorg. Ingenting, INGENTING kan ersätta den plats i mitt hjärta som du har. Ingenting kan ersätta sorgen. & även om du inte syns, så vet jag att du finns här bland oss. Kanske brevid mig just nu, vad vet jag? Kanske ser du detta jag skriver nu. Hoppas det iallafall! Men hur som helst -
.. Grattis på 14 år dagen gubben!
Vila i frid, världens bästa Oskar Holm. <3
1995 - 2005 , saknaden är enorm..
Comment the photo
men tårarna bara rann nerför mina kinder när jag läste texten.
det va verkligen jättefint skrivit.
finns <333
Rasmus, jag finns för dig (:<3
81 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/zaandell/425082890/
Visa toppen
Show footer