Wednesday 23 December 2009 photo 1/1
|
vad ska jag egentligen börja med, 9 år nu och jag kan inte förklara hur jag känner för dig egentligen.
jag trodde att det aldrig skulle bli så här men jag antar att de saker man tar som självklart tappar man till slut.
det är det som hänt nu.
denna fjantiga text är inget vad jag egentligen känner för dig.
allt du gett mig, lärt mig, visat mig, gjort så jag börjat skratta det kommer konstigt aldrig nog tillbaka.
jag hade allt planerat. vi två until the day i die men vissa saker håller bara inte. jag vet inte om jag ska gråta eller skratta.
alla de stunder när det var som värst kunde jag bara sätta på dig och allt blev bättre. vart kommer det nu ta vägen?
visst jag kommer se dig då och då men det kommer aldrig bli samma sak. förklara för mig. varför?
visst du har dina hatare men som man säger, lonely chicks are haters. för det är vad de är. om de inte kan förstå din storhet undrar jag vart världen är på väg.
usch jag vet inte om jag klarar mer. har nyss kollat på dig för kanske sista gången på en väldigt lång tid och jag glömmer dig aldrig. du är mitt livs kärlek. du är den jag kommer berätta om för barnbarnen att vet ni barn om ni hittar ers livs kärlek, håll fast vi den för om du inte håller om den tillräckligt hårt så tappar du den. det är vad jag gjort nu.
de stunder de var bara du och jag var de bästa men de stunderna blev aldrig tillräckligt för många för det var så otroligt många som ville kolla på oss. det blev inte samma sak då.
det börjar bli lite långt nu men jag skulle kunna skriva ändå tills det blir julafton. för så mycket betyder du för mig.
önskar vi bara kunde fortsätta men vissa saker varar inte för alltid men
det kommer alltid vara du<3
jag trodde att det aldrig skulle bli så här men jag antar att de saker man tar som självklart tappar man till slut.
det är det som hänt nu.
denna fjantiga text är inget vad jag egentligen känner för dig.
allt du gett mig, lärt mig, visat mig, gjort så jag börjat skratta det kommer konstigt aldrig nog tillbaka.
jag hade allt planerat. vi två until the day i die men vissa saker håller bara inte. jag vet inte om jag ska gråta eller skratta.
alla de stunder när det var som värst kunde jag bara sätta på dig och allt blev bättre. vart kommer det nu ta vägen?
visst jag kommer se dig då och då men det kommer aldrig bli samma sak. förklara för mig. varför?
visst du har dina hatare men som man säger, lonely chicks are haters. för det är vad de är. om de inte kan förstå din storhet undrar jag vart världen är på väg.
usch jag vet inte om jag klarar mer. har nyss kollat på dig för kanske sista gången på en väldigt lång tid och jag glömmer dig aldrig. du är mitt livs kärlek. du är den jag kommer berätta om för barnbarnen att vet ni barn om ni hittar ers livs kärlek, håll fast vi den för om du inte håller om den tillräckligt hårt så tappar du den. det är vad jag gjort nu.
de stunder de var bara du och jag var de bästa men de stunderna blev aldrig tillräckligt för många för det var så otroligt många som ville kolla på oss. det blev inte samma sak då.
det börjar bli lite långt nu men jag skulle kunna skriva ändå tills det blir julafton. för så mycket betyder du för mig.
önskar vi bara kunde fortsätta men vissa saker varar inte för alltid men
det kommer alltid vara du<3
Comment the photo
men vågar ej<br />
jag tänker orden dag och natt<br />
och orden gäller dig<br />
det är tre ord jag aldrig sagt<br />
till någon annan än<br />
jag vill att du ska veta en sak<br />
jag älskar dig<br />
min vän<br />
<br />
(mer som kameler med tanke på hasses otroliga hårväxt)
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/zeplin/432653009/