June
Tuesday 30 October 2012 photo 1/1
|
Why so many weird ego pics all of sudden you may ask? Mest för att jag inte vet vad jag ska lägga upp... OTL I will try to find better things to use. Like draw more. Or more beautiful fanart.
Det är slask och svinhalt här. Jag har på mig vinterskor och åker fan kana hela tiden! Tur att min balans är superb~
Testade precis mack-baren (Luleå's svar på subway) och den är väl helt okay. Men jag håller mig nog till max och sushin ändå xD
Btw min asperger diagnos gör det knepigt att få ut vissa mediciner såsom p-piller. Tydligen är vi så känsliga i psyket så många mediciner och grejer kan lätt bli för mycket. Jo mantackar! Min ADD medicin gör mig antingen så alert att jag blir paranoid över minsta ljud eller nervös över absolut ingenting... Men jag fick nåt seratonin-höjande som tydligen ska hjälpa under PMS. Vi får hoppas det!
Jag börjar känna mig som min mamma. Tar massa mediciner för att må bra OTL Nåja. Så länge det funkar så! <3
Jag är så sjukt peppad på att cosplaya så ni vet inte vad! Vill ha en symaskin så jag kan börja på min Messiah cossssplay~ *rullar runt i feels som nästan ingen förstår*
Plus, jag börjar känna att jag faktiskt kan acceptera mitt ansikte. Keyword börjar, men man måste börja någonstanns! ;uu; Det är ett stort steg för mig som de flesta av er borde veta by now!
Skulle vilja skaffa röda linser också men mitt synfel gör det så sjukt dyrt urgghh Dx
Nu ska jag nog börja röra mig hem. Har ca 300 sidor kvar att läsa tills på fredag. But it's interesting. Psyket är ju så facinerandeee! <3
Jag vet inte vad jag ska skriva mer... Eller jo! Jag känner mig relativt glad. Saker kanske inte alltid går bra och som man vill, men acceptans emot sig själv och den man är, är väldigt viktigt! Jag har alltid vart annorlunda på olika sätt och det kommer jag alltid att vara! Men "normalitet" är ju ändå så förbannat tråkigt. Vem vill vara precis som alla andra? Konformitet är något jag alltid haft starkt motstånd emot. Jag är den jag är, och om någon fan inte gillar det så är dörren där borta. So long, have a nice life! *bows* That is all there is to it~
I really love you all. Without you guys... Where would I be? Utan Anna skulle jag inte kommit in i manga/anime (inte vetat vad avundsjuka är heller hehe), utan Hanna skulle jag vart ett helvetes vrak by now, utan Kevin skulle jag mått absolut skit, utan Emma skulle jag aldrig lärt mig att vara social eller flummig typ, utan Patrik och Fredrik skulle min tid i Thailand ha vart väldigt tom, utan Nathalie's tålamod skulle jag inte lärt mig hur man rollspelar, utan Cecilia skulle jag aldrig lärt känna kärlek, utan Imel skulle jag inte vetat hur ont det verkligen gör att få sitt hjärta brustet pga lögner, utan min mamma skulle jag vara ingenting, utan Harry skulle jag fortfarande sitta under en bänk och vara låst såfort någon nämner matematik, utan pappa har jag levt hela livet och det går jävligt bra tack, utan Pernilla skulle jag haft det jävligt trist under egalia flera gånger, utan Isabell skulle min gymnasiegång vart full av tristess, utan Alma och Adam skulle tvåan vart hemsk (plus Alma lärde mig vad Supernatural är. Jag vill fortfarande se på dettt), utan Core/Anna skulle jag haft det förbannat tråkigt och jobbigt (ilu trots alla feels du ger mig babbu~), utan Ari skulle jag inte vara så pro på att skriva guro/vore, utan Lea och Kaja skulle jag aldrig lärt mig vad truth or dare är lite mer for realz, utan Anja skulle jag knappt ha en intelligent/serious konversation på ett konvent, utan Chibi/Katerina skulle min matte B krashat totalt... Uhm jag har säkert missat folk men poängen är att ni är de som hjälp mig bli den jag är idag och jag är oerhört tacksam för det! (Trots att det är flera jag nämnt som jag inte har kontakt med längre.)
I love you all so much! Never evert doubt that! You are all wonderful people who deserve the absolute best in life and I will never understand for the world how you have been able to deal with me/are dealing with me. Some of you are gone from my life and have moved on, but I still think about and cherish all the moments we spent together. My memory is way above average and I will always remember our late night calls until ten am and the time you and I created such wonderful self-insert roleplays spanning over years <3
Wow... This became more sappy than I intended. Whatever! If You actually know me, you know I am a sentimental motherfucker who loves to shower my friends with compliments and love. Because they're worth it. Oh, so worth it <3
*Salutes* Isa over and out.
Det är slask och svinhalt här. Jag har på mig vinterskor och åker fan kana hela tiden! Tur att min balans är superb~
Testade precis mack-baren (Luleå's svar på subway) och den är väl helt okay. Men jag håller mig nog till max och sushin ändå xD
Btw min asperger diagnos gör det knepigt att få ut vissa mediciner såsom p-piller. Tydligen är vi så känsliga i psyket så många mediciner och grejer kan lätt bli för mycket. Jo mantackar! Min ADD medicin gör mig antingen så alert att jag blir paranoid över minsta ljud eller nervös över absolut ingenting... Men jag fick nåt seratonin-höjande som tydligen ska hjälpa under PMS. Vi får hoppas det!
Jag börjar känna mig som min mamma. Tar massa mediciner för att må bra OTL Nåja. Så länge det funkar så! <3
Jag är så sjukt peppad på att cosplaya så ni vet inte vad! Vill ha en symaskin så jag kan börja på min Messiah cossssplay~ *rullar runt i feels som nästan ingen förstår*
Plus, jag börjar känna att jag faktiskt kan acceptera mitt ansikte. Keyword börjar, men man måste börja någonstanns! ;uu; Det är ett stort steg för mig som de flesta av er borde veta by now!
Skulle vilja skaffa röda linser också men mitt synfel gör det så sjukt dyrt urgghh Dx
Nu ska jag nog börja röra mig hem. Har ca 300 sidor kvar att läsa tills på fredag. But it's interesting. Psyket är ju så facinerandeee! <3
Jag vet inte vad jag ska skriva mer... Eller jo! Jag känner mig relativt glad. Saker kanske inte alltid går bra och som man vill, men acceptans emot sig själv och den man är, är väldigt viktigt! Jag har alltid vart annorlunda på olika sätt och det kommer jag alltid att vara! Men "normalitet" är ju ändå så förbannat tråkigt. Vem vill vara precis som alla andra? Konformitet är något jag alltid haft starkt motstånd emot. Jag är den jag är, och om någon fan inte gillar det så är dörren där borta. So long, have a nice life! *bows* That is all there is to it~
I really love you all. Without you guys... Where would I be? Utan Anna skulle jag inte kommit in i manga/anime (inte vetat vad avundsjuka är heller hehe), utan Hanna skulle jag vart ett helvetes vrak by now, utan Kevin skulle jag mått absolut skit, utan Emma skulle jag aldrig lärt mig att vara social eller flummig typ, utan Patrik och Fredrik skulle min tid i Thailand ha vart väldigt tom, utan Nathalie's tålamod skulle jag inte lärt mig hur man rollspelar, utan Cecilia skulle jag aldrig lärt känna kärlek, utan Imel skulle jag inte vetat hur ont det verkligen gör att få sitt hjärta brustet pga lögner, utan min mamma skulle jag vara ingenting, utan Harry skulle jag fortfarande sitta under en bänk och vara låst såfort någon nämner matematik, utan pappa har jag levt hela livet och det går jävligt bra tack, utan Pernilla skulle jag haft det jävligt trist under egalia flera gånger, utan Isabell skulle min gymnasiegång vart full av tristess, utan Alma och Adam skulle tvåan vart hemsk (plus Alma lärde mig vad Supernatural är. Jag vill fortfarande se på dettt), utan Core/Anna skulle jag haft det förbannat tråkigt och jobbigt (ilu trots alla feels du ger mig babbu~), utan Ari skulle jag inte vara så pro på att skriva guro/vore, utan Lea och Kaja skulle jag aldrig lärt mig vad truth or dare är lite mer for realz, utan Anja skulle jag knappt ha en intelligent/serious konversation på ett konvent, utan Chibi/Katerina skulle min matte B krashat totalt... Uhm jag har säkert missat folk men poängen är att ni är de som hjälp mig bli den jag är idag och jag är oerhört tacksam för det! (Trots att det är flera jag nämnt som jag inte har kontakt med längre.)
I love you all so much! Never evert doubt that! You are all wonderful people who deserve the absolute best in life and I will never understand for the world how you have been able to deal with me/are dealing with me. Some of you are gone from my life and have moved on, but I still think about and cherish all the moments we spent together. My memory is way above average and I will always remember our late night calls until ten am and the time you and I created such wonderful self-insert roleplays spanning over years <3
Wow... This became more sappy than I intended. Whatever! If You actually know me, you know I am a sentimental motherfucker who loves to shower my friends with compliments and love. Because they're worth it. Oh, so worth it <3
*Salutes* Isa over and out.
Camera info
När du kommer till Stockholm får du komma och hänga hos mig så kan vi kolla på Supernatural hur mycket som helst! :D
JAAAA! 8'D Jag kommer komma ner över jul och nyår, så vi kan säkert få in en dag eller mer! ;www;
Fuck normalitet ~ otroligt överskattat
Love you too ~ <3 helt ärligt vet fan verkligen vad jag skulle tagit mig till om det inte vore för dig ;A;
Mhm! Be yourself <3
Detsamma! Jag vet inte hur det hade gått för min del heller Dx
Eller hur? ;__; Vilken tur att vi hittade varandra att umgås med! 8'D
Men det är okay för alla är så precious <3
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/zetsuboulicious/510746004/
Visa toppen
Show footer