Thursday 10 June 2010 photo 2/4
|
vissa förändras så jävla mycket
medans vissa står kvar och trampar på samma ruta
andra låtsas att dom förändrats
och andra försöker dölja att dom gjort det
Ni vet hur jag ser er, ni vet att ingen annan ser er på samma sätt som jag gör. Ni kommer alltid att vara dom ni är för mig, oavsett hur mycket ni föärndras eller inte så är fortfarande det som var det som var. Ingenting kan ändra min syn på er, inte ens ni eller jag själv kan förändra den. Jag ser upp till er, eller nej jag ser inte upp till er, jag ser upp på er. Ni påminner mig om allting och får mig varje gång att fundera över hur det hade varit om inte. Men egentligen, vad spelar det för roll hur det hade varit? Det hade inte blivit något hur länge jag än hållt ut, tillslut hade det inte hållt längre och det vet jag lika väl som ni. Men grejen är bara den att alla andra, som inte är inblandade i det hela och egentligen inte vet ett skit men tror sig ha koll på allt, också har skaffat sig en åsikt om mig. Ni har inte den samma åsikt som dom om mig även fast det var er allting drabbade, för ni visste ju grunden. Dom andra som inte visste grunden och som heller inte är/var drabbade av situationen är dom som har dom mest knivskarpa åsikterna, ni vet det där hatet som jag vet att jag faktiskt inte förtjänar. Men ni bryr er helt enkelt inte tillräckligt mycket för att stoppa det, och det faktum att ni inte gör det får mig att känna mig minst lika hatad från er sida. Fast det som är bra, det är att jag innerst inne egentligen inte bryr mig, för fan vad jag har det bra där jag är idag. Och det vill jag tacka er för, för att ni drev mig så på nerverna att jag inte stod ut - för utan er, fucking ni, hade ingenting varit som det är idag. För idag, idag är en riktigt jävla bra dag. Och lika så kommande dagar.
medans vissa står kvar och trampar på samma ruta
andra låtsas att dom förändrats
och andra försöker dölja att dom gjort det
Ni vet hur jag ser er, ni vet att ingen annan ser er på samma sätt som jag gör. Ni kommer alltid att vara dom ni är för mig, oavsett hur mycket ni föärndras eller inte så är fortfarande det som var det som var. Ingenting kan ändra min syn på er, inte ens ni eller jag själv kan förändra den. Jag ser upp till er, eller nej jag ser inte upp till er, jag ser upp på er. Ni påminner mig om allting och får mig varje gång att fundera över hur det hade varit om inte. Men egentligen, vad spelar det för roll hur det hade varit? Det hade inte blivit något hur länge jag än hållt ut, tillslut hade det inte hållt längre och det vet jag lika väl som ni. Men grejen är bara den att alla andra, som inte är inblandade i det hela och egentligen inte vet ett skit men tror sig ha koll på allt, också har skaffat sig en åsikt om mig. Ni har inte den samma åsikt som dom om mig även fast det var er allting drabbade, för ni visste ju grunden. Dom andra som inte visste grunden och som heller inte är/var drabbade av situationen är dom som har dom mest knivskarpa åsikterna, ni vet det där hatet som jag vet att jag faktiskt inte förtjänar. Men ni bryr er helt enkelt inte tillräckligt mycket för att stoppa det, och det faktum att ni inte gör det får mig att känna mig minst lika hatad från er sida. Fast det som är bra, det är att jag innerst inne egentligen inte bryr mig, för fan vad jag har det bra där jag är idag. Och det vill jag tacka er för, för att ni drev mig så på nerverna att jag inte stod ut - för utan er, fucking ni, hade ingenting varit som det är idag. För idag, idag är en riktigt jävla bra dag. Och lika så kommande dagar.