May 2008
På benen igen..., aldrig mer till en säng på lasarettet, har jag lovat mig själv och den tålmodiga personalen.
Jag mådde bra och solen sken. Vi satt ute i trädgården och Thea var törstig. Hon trodde att hennes mamma också va det.
Lyckades skrapa ihop ett ganska familjärt, avspänt och skönt kalas åt sonen, tyckte jag. Hoppas han va lite lycklig en stund, jag va det... Tack, för att du valde v
På väg till SISTA cellgiftet i Växjö stannade tog en medhavd fika vid Husebymad. Fåglarna kvittrade och skrek i våtmarken. En gammal fallen ek låg där.