Sunday 28 November 2010 photo 1/1
|
9/11-10
Jag känner mig så ensam, så liten och svag.
Kan inte nå dig när jag vill, behöver dig i min vardag.
En sak jag undrar, varför kunde du inte stannat kvar?
Drömmer mig bort, jag saknar dig och allt vi har.
Jag gråter mig till söms för jag saknar dig som fan.
Försöker klara varje dag, men det är tungt att ta sig fram.
Vill inte ha det såhär, men det är väl meningen.
Vaknar med tårar och vill bara somna om igen.
du var den bästa, du var den enda.
Du var så trygg och nått sånt här fick inte hända.
Jag trodde du hade samma känslor för mig, men nu vet jag..
Att jag är starkare utan dig.
Kommer aldrig glömma, men vill inte minnas oss.
Ju mer jag tänker på det, så saknar jag oss.
En dag i taget, som vanligt, fast värre.
Du var min hjälte men nu finns han inte längre!
Har blivit sviken varje gång, det blir aldrig att det lyckas,
ska aldrig öppna hjärtat
Jag behåller mina nycklar.
Har gett min själ gång på gång, men blivit lämnad trasig.
Är dränkt i mina egna tårar, allting är som vanligt.
Du ville ha en chans till,
Men jag fick aldrig min.
Annons
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/adriienne/478594701/